– Att kontrollera vad omgivningen gör i detalj är bara en illusion av kontroll. Och det skapar irritation som istället leder till konflikter, säger Emma Pihl, författare, föreläsare och aktuell med nya boken Let Go – Bli fri från ditt kontrollbehov.

Du har alltid koll på dina arbetsuppgifter, ordning och reda bland pappren och missar aldrig en deadline. Så kommer belöningen, du blir befordrad till en chefstjänst. Och då börjar helvetet. Medarbetarna är inte att lita på och du behöver övervaka allt, från offertskrivningen till vad som egentligen sades i kundmötet. Trots tydliga instruktioner, göra-listor och dubbelkollar känns medarbetarna du jobbar med oengagerade och din tid räcker inte till att ha kontroll på att alla. Känner dig igen dig? Då lider du troligen av ett överdrivet kontrollbehov.

Kontrollmani kan yttra sig på många sätt och på alla nivåer. Oavsett var de sker kräver de energi och är det inom företagen, kostar de pengar.

Enligt en schweizisk studie levererar medarbetare som får högre förtroende av sina chefer också ett bättre resultat, något som i slutändan ger mer pengar till företaget. Däremot sjunker motivationen hos dem som begränsas av restriktioner och en chef som petar i detaljer.

Hur vet man att man har ett överdrivet kontrollbehov?

– Till exempel när man hamnar lätt i konflikt med andra då saker inte blir gjorda på det sätt man själv vill. Det kan handla om att den du lever med inte diskar glasen som du vill, eller när du känner att du måste dubbelkolla med kunden vad han och medarbetaren egentligen kom fram till – genom att ringa kunden. Sådant skapar irritation och kostar massor av energi, säger Emma Pihl.

Är det bra att försöka släppa på kontrollen helt och hållet?

– Nej. Det handlar om att kontrollera rätt saker, tankar och fokus istället för omgivningen och detaljer. Skulle man på en arbetsplats lämna för mycket öppet för medarbetarna, då vet de inte när de presterar vad som förväntas av dem. Vi behöver frihet under ansvar men också ett mål att leva upp till, säger Emma Pihl.

Yttrar sig kontrollbehov på samma sätt hos kvinnor som hos män?

– Både män och kvinnor kan ha stora kontrollbehov. Det som kan vara vanligare är att kvinnor sätter upp för höga mål och regler åt sig själva. Det gör att många kvinnor får svårt att vara nöjda förrän de gjort både a, b, c, d och tagit nobelpris.

I längden tar det sig ännu tuffare uttryck. Prestationsångest, utbrändhet och rädsla för att ge sig ut på okänd mark och gå vidare i karriären, är några av konsekvenserna. Emma Pihl vet vad hon talar om, efter att i många år ha kämpat mot ätstörningar.

– I en värld av kaos hittade jag något som jag kunde ha full kontroll på, Det var enormt destruktivt, men idag har jag verktygen att hantera de situationerna, säger Emma Pihl.

Det första för den som vill få bukt med sina kontrollbehovstendenser är att definiera vad som är själva behovet och se hur det missgynnar dig, enligt Emma Pihl.

– Sedan behöver du definiera vilken kontroll du vill ha istället. Till exempel, istället för att själv skriva alla offerter som går ut från företaget kan du nöja dig med att kolla igenom andras. Hitta nya typer av kontroll som kräver mindre energi, säger Emma Pihl,

Därefter gäller det att öva öva öva, säger Emma Pihl. Har man bestämt sig för att ändra en vana måste du bekräfta för dig själv att det är bra.

– Det kan vara allt från att göra en segerdans till att skriva ner egna poäng i en poängräknarlista. Det är ett sätt att omprogrammera hjärnan. Vi är starkt vanestyrda och det går att programmera om oss till nya vanor, säger Emma Pihl.

Hur ser du själv till att inte något negativt kontrollbehov tar över?

– Jag är väldigt observant med att inte välja något jag blir för trygg med, utan ser hela tiden till att utmana mig med ett svårare alternativ utanför den egna bekvämlighetszonen. Kontroll är ofta att avstå från utveckling. När vi befinner oss i en utvecklande fas så kan vi inte ha kontroll, säger Emma Pihl.