Sven Hagströmer ställde till ett fasligt rabalder i våras när han avvek från den konsensus som hittills rått i näringslivets toppskikt genom att komma ut som kvoteringsförespråkare när det gäller börsbolagens styrelser.
Han förordade att regeringen lagstiftar om kvotering enligt norsk modell, med 40 procent kvinnor i styrelserna inom fem år. För vd: n i Avanza Bank, Nicklas Storåkers, är det däremot en helt annan kvoteringsfråga som hägrar: kvotering av föräldraledigheten.
– Jag är en smygbeundrare av Gudrun Schyman, säger Nicklas Storåkers, Jag upplever att hon är väldigt äkta i sitt engagemang. Någonting jag håller med henne om är att om man tog exakt lika mycket ansvar hemma - att det var tvingande att det var så - det skulle få väldigt intressanta konsekvenser. Det skulle ändra hela strukturen när det gäller ledningar och styrelser.
Vi ses på hans inglasade hörnrum på Avanzas huvudkontor, där man har utsikt över ett ungt befolkat kontorslandskap åt det ena hållet och den brusande Klarabergsgatan i Stockholm åt det andra.
Här känner man av finansvärldens hetluft. Storåkers är, liksom Hagströmer, känd för sin uppriktighet och frispråkighet. Han verkar trivas ypperligt i rollen som ”ung arg man”, stående på uppstickaren Avanzas nätbaserade plattform som en bankernas ”David mot Goliat”.
Han har bland annat uttalat att bankvärlden är ålderdomlig och måste moderniseras och skrivit en uppmärksammad debattartikel med skarp kritik mot ett regeringsförslag om en stabiliseringsfond som bot på den ekonomiska krisen.
En sådan skulle snarast skapa nya kriser. menade Storåkers som varnar för statliga överregleringar. Storåkers var den yngste vd:n i näringslivet när han tillträdde för tio år sedan.
Han är fortfarande ung och ser väldigt ung ut. Nu är han småbarnspappa, har en två och ett halvt-åring och en niomånaders baby med sin fru Anna, koncernstrategichef på Nordea.
Kvotering till börsbolagens styrelser tycker han vore ”improduktivt”.
– Om du får tre barn och är kvinna i Sverige, då är du troligen hemma i tre, fyra år sammanlagt med vårt generösa system. Då kan man ju inte förvänta sig att vara på samma nivå på jobbet som någon som har varit där och jobbat under samma period. Man kan inte förvänta sig vare sig samma lön eller titel. Det vore orättvist.
Tillbaka till Hagströmer. Han fick ju en del kritik i samband med sitt utspel om styrelsers sammansättning, bland annat tyckte DN.s krönikör Malin Siwe att Hagströmer borde ”städa på hemmaplan”, innan han kom med kvoteringshot om jämställdhet.
I de företag där Hagströmers flaggskepp Investment AB Öresund har avgörande ägarinflytande såg det inte bättre ut med jämställdheten än på de flesta andra håll i näringslivet påpekade Siwe bistert.
Det gäller också Avanza, där bara en av sju i styrelsen är kvinna och en av fem i ledningsgruppen. Nicklas Storåkers anser inte att det är något särskilt konstigt med det, utan snarare följdriktigt.
– Jag både hoppas och tror att vår ledningsgrupp, det är den jag kan uttala mig om, är en konsekvens av att vi har rekryterat de människor som vi tycker är mest kompetenta för jobbet. Det är nog en ganska bra spegling av hur situationen ser ut mellan män och kvinnor i företaget, säger Nicklas Storåkers utan att tveka.
Hur viktig är jämställdhet för dig?
– Jag tycker att det är en monumentalt viktig fråga. Av många skäl. Av personliga skäl inte minst. Jag tycker att det är väldigt konstigt att killar och tjejer fortfarande har så olika förutsättningar. Det vore larvigt att påstå något annat än att det är så. Det är bara killar i styrelser, det är nästan bara killar som är börs-vd. Då måste man ställa sig frågan varför.
Och vad svarar du själv på det?
– För mig är det jätteenkelt. Det har med vem som tar ansvar hemma att göra, bara det. Det där med ”glastak” och sådant är bara trams. I alla fall på moderna arbetsplatser. Möjligen kan det finnas relevans för sådant på väldigt ålderdomliga arbetsplatser, men jag känner inte igen det. Man väljer utifrån kompetens och erfarenhet.
Nicklas berättar att han inte varit pappaledig än, men gärna skulle vilja det. Kanske inte länge, men i alla fall ett tag.
– Jag har inget riktigt bra skäl till varför jag inte varit det än, men när jag pratar om det så får jag ofta frågor som: ”Men det kan man väl inte vara i din position?” Med det säger man ju samtidigt att en tjej mellan 30 och 40 inte kan vara börs-vd. Det blir ju den naturliga konsekvensen eftersom man då inte kan vara både börs-vd och föräldraledig.
De ”manliga” och ”kvinnliga” beteenden vi har grundläggs väldigt tidigt, menar Nicklas.
– Om tjejer vet att de inte kan bli börs-vd: ar mellan 30 och 40 år, då kommer de att sikta lägre redan när de är 20 år, och det ser man också väldigt tydligt att det är så. Man ser att tjejer som går ut Handels väljer tryggare arbetsplatser, större arbetsplatser. För de här unga tjejerna är det viktigt att det finns kvinnor i 35-årsålden på företaget som både jobbar och har barn. En 20-årig kille skiter högaktningsfullt i om de är nån 35 årig kille på deras jobb som har barn! Även om de inte är direkt medvetna om det så handlar tjejer enligt ett mönster som ska ge större trygghet, menar Nicklas, medan killar är mer entreprenörer, chansar mer och kommer längre.
– De vet att de kan bli börs-vd.ar och det ökar naturligtvis deras chanser att bli det också.
Du är alltså för en individualiserad föräldraförsäkring, 50-50?
– Absolut. Om man menar allvar med jämställdhet, om man vill bryta mönstret, så finns det ingen annan väg än det. Man kan inte säga att tjejer ska jobba 3,4 år kortare än en kille och ändå göra samma karriär. När man säger att ”folk ska välja själva” så kommer det att bli så att killar jobbar mer och kvinnor mindre, det ser vi ju. Sedan finns i och för sig en försiktig förändring. Det är ju fler kilar här på Avanza som också är pappalediga, men det är ju fortfarande så att tjejerna är hemma 12 månader och killarna tre, som sorts ”förlängt sommarlov” .
Du lever ju mitt i det här själv. Jag kan tänka mig att det här har diskuterats mycket hemma hos er? Vill din fru att du ska ta pappaledigt?
– Jag ska se om jag har det mest nyanserade svaret på det…(lång tystnad) nej, jag vill nog faktiskt inte berätta om de diskussioner vi har haft. Du får nog fråga henne vad hon har för åsikt om det, men när det gäller mig så tror jag både att jag vill och kommer att vara pappaledig. Jag har inget bra skäl till att jag inte har varit det. Sen ställer mitt jobb kanske större krav planering än många andra jobb, men det är ingenting som inte går att lösa.
Nicklas Storåkers och hans fru är vad vi på PfB kallar ett ”power couple”, där både kvinnan och mannen har framstående positioner och kan ge varandra draghjälp med kunskaper och nätverk, förutom att man har en privat relation.
Hur påverkar det omgivningen, tror du, att chefen på företaget har ett jämställt förhållande, väljer att leva med en kvinna som är på hans nivå professionellt?
Det vanliga för manliga toppchefer i tidigare generationer har ju varit att ha en kvinna som är hemmafru eller som arbetat enbart en mindre del av sin tid, som också tjänat mycket mindre än han och där arbetet inte har varit en avgörande del av identiteten?
– Jag är helt övertygad om att det påverkar. Min roll för 25 år sedan hade sett helt annorlunda ut. Jag tror att det i stort sett bara skulle vara positivt om jag var föräldraledig. Men det är ju rätt tufft också, att leva med någon som inte självklart har huvudansvar hemma. Jag kan förstå att det kan vara enklare och att en del fortfarande väljer sådana relationer där man har olika roller och ansvarsområden.
Känner du som chef ett särskilt ansvar för kvinnorna på din arbetsplats, att du ska hjälpa den särskilt och stötta dem?
– Om jag märker att någon är åsidosatt eller att det pratas över huvudet på någon tycker jag att det handlar om olikhet. Jag skulle backa upp den personen oavsett om det var en kille eller en tjej. Det finns killar som är tystlåtna också. Sedan är det ju självklart så att killar ofta är mycket kaxigare, pratar mer och tar för sig. Jag försöker peppa tjejer, jag kan bli frustrerad över den här obalansen.
Vad är ditt eget viktigaste steg i karriären?
– Att efter skolan ge mig in i en miljö i förändring. Istället för att välja en stor bank i London valde jag ett pyttelitet investmentbolag i Sverige under stor förändring. Det var absolut mitt viktigaste karriärdrag, att inte gå till de här stora, färdiga sammanhangen utan till ett ställe där jag kan påverka.
