Skyddet för så kallade whistleblowers är lågt. Det gör att riskerna för korruption ökar i Sverige, enligt experter. Regeringen markerar allvaret i situationen genom att skärpa mutbrottslagstiftningen från den 1 juli i år.

–Det har skett en förskjutning. Många företag som tidigare omfattades av meddelarskyddet finns nu på entreprenad och inom privata företag finns egentligen inget riktigt skydd för whistleblowers, säger Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet och ordförande i Institutet mot mutor.

Möjligheterna att vissla för att visa på missförhållanden har minskat i takt med att allt fler arbetar under osäkra arbetsförhållanden, samtidigt som meddelarfriheten omfattar allt färre när offentlig verksamhet har blivit privat. Kurt Junesjö har arbetat som förbundsjurist vid LO-TCO Rättsskydd i 25 år och han pekar på ytterligare faktorer som har påverkat utvecklingen.

–Även ökat skydd för företagshemligheter och arbetsgivares ökade krav på lojalitet har lett till att det blivit tystare på företag, säger han.

Huruvida utvecklingen leder till att faktisk korruption ökar råder det dock oenighet kring.

–Risken för missförhållanden är möjligen större nu än tidigare, men om det faktiskt lett till fler fall är svårt att säga, säger Claes Sandgren.

Revisionsföretaget PWC gör varje år en undersökning om ekonomisk brottslighet. Förra året omfattades 79 svenska företag av studien och vart femte av dem uppgav sig ha drabbats av mutor, dataintrång, förskingring eller andra oegentligheter.

Med ökad risk för korruption och lågt skydd för den som visslar ökar behovet av egna kontrollsystem för att upptäcka korruption. Enligt undersökningen från PWC syns även en skillnad jämfört med förr. Tidigare var det oftast slumpens förtjänst om brott upptäcktes, som till exempel att en sommarvikarie råkade få syn på en faktura som egentligen inte skulle betalas av företaget men likväl ligger där bland företagsfakturorna. Numera påträffas flest fall av oegentligheter av företagets eget system.

Linnéa Graaf arbetar på PWC med att få fler företag att använda sig av ett whistleblower-system.

–Det fungerar som en försäkring för varumärket. Om företag har förmåga att hantera risker internt behöver de anställda inte gå externt, exempelvis genom att påkalla negativ publicitet i media, säger hon.

Ett bra system handlar enligt Linnéa Graaf om att skydda både den som visslar och den som det visslas kring. Den som visslar ska inte vara rädd att förlora jobbet, bli omplacerad eller få tråkiga arbetsuppgifter och den som det visslas kring ska skyddas från falska anklagelser.

Genom att göra det möjligt att anonymt tipsa om personer som allvarligt missbrukar sin ledande ställning skapas vägar för att förhindra att brott begås.

–Men det är inte bara att fixa en avancerad brevlåda och tycka att man gjort hemläxan, man måste också arbeta med utbildning och det är viktigt att ledningen tydligt kommunicerar att de tar oegentligheter på allvar.