En ny organisationsstruktur skulle formas – och det var inte det gamla Vasakronan och inte det gamla AP Fastigheter utan ett helt nytt bolag, säger Cecilia Söderström, hr-direktör på Vasakronan, som tillsammans med med bland andra vd Fredrik Wirdenius arbetat intensivt med samgåendet.
Foto: david magnusson
Det luktar nytt i Vasakronans ombyggda lokaler vid Norrtull i Stockholm. Här satt förut Finansinspektionen och Konkurrensverket, nu är det nya Vasakronans huvudkontor, och enda kontor i Stockholm. Stora fönster öppnar upp mot Hagaparken och den stora ombyggnaden av Norrtull, där bilköerna ringlar fram.
I somras signerades affären då AP Fastigheter, som ägs av AP-fonderna, köpte statligt ägda fastighetsbolaget Vasakronan.
Några olyckskorpar kraxade i början att det inte kan lyckas, men sammanslagningen mellan de båda företagen verkar hittills ha gått bra, åtminstone enligt Vasakronans vd Fredrik Wirdenius och hr-direktören Cecilia Söderström. De har av och till varit uppslukade av integrationsarbetet sedan i somras, ibland i blåljusfart.
Det nya företaget tog namnet Vasakronan, det uppköpta företagets namn.
– Det var självklart att ta det namnet, det är ett välkänt varumärke och alla förstod att det var affärsmässigt bäst, men det kan ha varit jobbigt känslomässigt för de anställda på AP Fastigheter, säger Fredrik Wirdenius.
Nu har de lämnat integrationsarbetet bakom sig, men har fortfarande mycket kvar att jobba med.
– Vi har hållit ett rasande högt tempo för att minimera osäkerheten för personalen. I juli förra året blev affären klar och i december hade vi en ny organisation med det nya namnet Vasakronan. Tidplanen hölls.
En integrationsledning på fem personer från båda bolagen bildades som fick jobba på heltid med integrationen. Det var viktigt för företagsledningen att facket kom med i integrationsarbetet från början.
– Små rykten kunde därmed dödas eller förtydligas i ett tidigt skede.
Under tiden med integrationsarbetet gjordes fem enkäter med personalen för att känna av stämningen och vad de tyckte. Målet var öppen och rak kommunikation och en integrationshemsida för frågor öppnades.
– Många viktiga beslut skulle tas på kort tid, och en ny organisationsstruktur skulle sättas. Det var inte det gamla Vasakronan och inte det gamla AP Fastigheter utan ett helt nytt bolag, poängterar Cecilia Söderström, men värden skulle tas från bägge bolagen.
Men det är inte bara en solskenshistoria. Ett 40-tal blev övertaliga då det uppstod dubbla funktioner. De har fått hjälp att försöka hitta nya jobb genom TRR, Trygghetsrådet.
Det var viktigt att flytta ihop de båda företagen i helt nya lokaler där inget sitter i väggarna, eftersom det finns mycket symbolvärde i var man sitter. Också befattningarna i företaget fick nya namn.
Fredrik och Cecilia erkänner utan omsvep att visst har det varit en påfrestning för alla att bygga en ny företagskultur.
– Det är inte ett separat projekt, utan en plan som är integrerad i all verksamhet, och som genomsyrar allt.
Det var som jobbigast i somras och i höstas. I augusti förra året drabbades Cecilia tillfälligt av tvivel på att sammanslagningen skulle gå att genomföra enligt planerna eftersom tempot var så högt och det var mycket stress.
– Två lönesystem skulle läggas ihop, det var tufft, och vi behövde vara vaksamma på arbetsbelastningen hos en del. En del av personalen fick stressreaktioner.
Men efter årsskiftet hade förändringarna börjat sätta sig och började sippra nedåt i organisationen.
Bemanningen på olika avdelningar var viktig, cheferna fick berätta vad de behövde och sedan försökte man mixa från båda företagen för att slippa subkulturer.
– De uppblandade enheterna fungerar bäst nu, konstaterar Fredrik.
Han började som vd på AP Fastigheter i januari 2008, och Cecilia kom till AP Fastigheter den 1 mars 2008. De tror att de har en fördel av att inte vara ”gamla” i det företaget.
– Det är lättare att vara saklig som nykomling och utan gamla bindningar.
Cloetta och Fazer
Svårblandad konfektpåse
När Cloetta och Fazer, två av Nordens största konfektyrföretag, gick samman år 2000 var det två olika företagskulturer som möttes.
– Båda var framgångsrika familjeföretag med stark ställning på hemmamarknaden men organisationskulturerna var helt olika, säger Cecilia Bjursell, ekon dr vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, som skrev sin avhandling om Cloetta Fazers integrationsprocess.
Kulturen på Cloetta var praktiskt orienterad med mycket tyst kunskap och hands-on. På Fazer rådde en mer akademisk kultur, och med en mycket speciell ställning i Finland. En svårighet bestod i att företagsledningen både ville bevara de gamla kulturerna och skapa en ny. Också andra typer av konflikter uppstod, till exempel vid införandet av ett nytt gemensamt styrsystem. Samtidigt som företagsledningen talade om att integrera de två företagen fanns en tydlig konkurrenssituation mellan enheter.
– Finansiellt var det en lyckad affär, och integrationsprocessen fortskred och såg ut att bli lyckad. Men de två ägarfamiljerna kunde inte komma överens och de valde att helt bryta samgåendet.
Pernod Ricard och V&S
Svensk-fransk kulturknådning
Franska spritkoncernen Pernod Ricard köpte statligt ägda V&S, Vin & Sprit AB sommaren 2008. Enligt Per Anesten, kommunikationsdirektör på Pernod Ricard Nordic har integrationen gått mycket bra, "naturligtvis är det omöjligt att undvika individuella reaktioner."
– Att vi är nöjda beror i första hand på en god planering, gott hr-arbete och positiva attityder hos berörda. I april fick vi på Pernod Ricard veta att vi skulle få köpa V&S. Under april och till och med juli arbetades fram planer för den nya organisationen, i arbetsgrupper med deltagare från båda företagen. Facket hölls hela tiden informerat. Ledningsgrupperna var klara i augusti och de nya cheferna jobbade sedan vidare med de nya organisationerna. I oktober fanns organisationen på plats.
– Tyvärr blev en övertalighet på 120 personer i Sverige, de erbjöds kompensation och hjälp genom Trygghetsrådet.
Genom köpet skulle svensk och fransk företagskultur integreras, en del av cheferna i Sverige är från Frankrike. Det var två helt olika affärskulturer som skulle fungera ihop.
Det gamla V&S var enligt Per Anesten mer centraliserat, medan Pernod Ricards kultur var mer decentraliserad. Samtidigt arbetar de svenska och franska cheferna på olika sätt.
– Visst finns skillnader mellan fransk och svensk affärskultur och hur man ser på chefskapet. Franska chefer vill ha mer detaljkunskaper än svenska chefer som inte går in på detaljer på samma sätt.
Genom seminarier i Stockholm utbildades personalen i hur fransk kultur är, och de franska cheferna fick en bild av hur det fungerar i Sverige, båda sidor fick lära mer om varandra för att öka förståelsen.



