Antalet jobb kommer att öka inom tjänstesektorerna; exempelvis inom data, hälso- och sjukvård, service och vissa finansiella yrken. Det spår Arbetsförmedlingen (Af) i sin rapport Var finns jobben 2008?

Inom bygg- och teknikyrken kommer jobbtillväxten däremot att halveras och för tillverkningsyrken vänder sysselsättningen nedåt. Inom transport- och läraryrkena bedöms det bli en svag ökning av jobben framöver. Samtidigt är det dubbelt så stor chans att hitta ett jobb idag som för tio år sedan och de som anmäler sig till arbetsförmedlingen hittar i genomsnitt ett jobb inom 90 dagar.

Arbetsförmedlingen bedömer att efterfrågan på arbetsmarknaden dämpas under 2008 efter en väldigt stark tillväxt under 2007, konjunkturtoppen är passerad och sysselsättningen fortsätter att öka i långsammare takt. Totalt sett väntas antalet sysselsatta öka med cirka 35 000 i år. Under 2007 blev det 104 000 nya jobb, enligt Af.

- Arbetslösheten är ovanligt låg inom många yrken, vi får gå tillbaka till 1989-1990 för att hitta samma goda utveckling, säger Torbjörn Israelsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens generaldirektör Bo Bylund betonar att vi bara har haft så här god sysselsättningstillväxt i Sverige tre gånger under de senaste 50 åren och att det bara är 1975 som kan mäta sig med 2007 när det gäller tillväxten av sysselsättningen.

Han tillägger dock att tillskottet av nyutbildad arbetskraft är ”alldeles för begränsat” och att de som kommer att avgå med pension framöver är många.

Vilken utbildning/vilket yrke ska man satsa på om man säkrast vill ha ett jobb på sikt?

- Man får säkrast jobb inom data- och teknikyrken. Och vvs-montör är ett yrke som alltid har varit säkert. Betong- och anläggningsarbeten samt yrken inom den offentliga sektorn; förskollärare, sjuksköterska, läkare eller tandläkare ska man satsa på, tipsar Bo Bylund.

Tillverkningsyrken är de som först drabbas när konjunkturen dämpas. I år väntas sysselsättningen minska för tillverkningsarbetare med nära en procent, eller 4 000 personer.

Trots konjunkturavmattningen är efterfrågan fortsatt stor på arbetskraft inom datayrken, byggnads- och anläggningsarbetare, restaurang- och serviceyrken, teknik- och vårdyrken. Det är arbetskraftsbrist inom flera yrken idag.

- Tillgången på arbetskraft börjar krympa till en besvärlig nivå. Mest ansträngt är läget inom bygg- och anläggning samt inom data och teknik, det är en omfattande brist på data- och teknikutbildade i dagsläget, säger Torbjörn Israelsson.

Han poängterar att det är ”väldigt bekymmersamt” att allt färre ungdomar söker sig till data- och teknikutbildningarna på landets universitet och högskolor. Enligt Af har andelen sökanden till dessa utbildningar minskat med 60-70 procent de senaste åren.

- De nyutbildade kommer inte ens att täcka åldersavgångarna säger Torbjörn Israelsson.

En annan sektor som lider av brist på arbetskraft är bygg- och anläggningsbranschen, ytterligare en är industri och tillverkning när det gäller kvalificerad arbetskraft.

- Det utbildas för få inom de här yrkena, det kan inte på långa vägar täcka åldersavgångarna. Det är bekymmersamt om det inte händer något, säger Torbjörn Israelsson.

Han tillägger att arbetskraftsbristen kommer att bli ett än mer påtagligt problem under nästa högkonjunktur.

Förutom problemet med bristen på arbetskraft inom flera områden har dessutom många av de arbetslösa otillräcklig utbildning, och den gruppen ökar.

- När konjunkturen dämpas drabbas de med kort utbildning hårdast. Inom industrin får de med lägst utbildning gå först. Det ökar risken för att fler kommer i arbetslöshet. Många invandrare som kommer till Sverige nu har en svag utbildningsbakgrund, säger Bo Bylund.

Av de invandrare som kom till Sverige 2006 och 2007 har alltför många högst en grundskoleutbildning. Ytterligare ett problem är att så mycket som var fjärde elev som lämnar gymnasiet gör det utan fullständig examen.

- Vi måste bli ännu bättre på att matcha de arbetslösa med jobben, vi måste använda de 90 000 programplatserna som finns och hitta rätt åtgärd åt rätt person, vi måste stimulera till nödvändig geografisk rörlighet, rikta utbildningar mot bristyrken och bli bättre på att informera ungdomar om vad valet av utbildning kan leda till och var jobbchanserna är störst, sammanfattar Bo Bylund.

Han betonar att kommunerna har ett grundläggande ansvar för utbildningarna både på gymnasiet och komvux samt att högskolorna har ett stort ansvar i att lämna bra information till ungdomarna om vilka utbildningar som kan leda till jobb i framtiden.

- Det är mycket oroande att antalet datastuderande har minskat med hälften och studenterna inom it-området har minskat med en tredjedel de senaste åren, säger Bo Bylund.

Af ser behov av mer vuxenutbildning framöver samt fler utbildningsplatser inom bristyrken för att inte tillväxten ska hämmas inom dessa branscher.

- It-kraschen vid millennieskiftet var en skrämselsignal för många ungdomar som funderat på att söka sig till it-branschen. Många är fortfarande rädda för att söka sig till det området, säger bo Bylund.

Det krävs alltså att hela utbildningssverige blir bättre på att informera ungdomar om deras jobbchanser. Tord Strannefors, prognoschef på Af, säger dock att både Högskoleverket och Skolverket har blivit ”betydligt mer lyhörda” de senaste åren.

- Det är lättare att nå ut med budskapet idag än för tio år sedan, säger Tord Strannefors.