I en välfungerande grupp skapar gemensamma aktiviteter ett kitt som håller ihop, vilket brukar bidra till ökad arbetstillfredsställelse. Förutsättningen är att individerna är positiva till aktiviteten och tycker om den.

Samtidigt är det oerhört betydelsefullt att den enskilde upplever att den själv kan besluta att vara med eller inte. Annars får det motsatt effekt.

– Det kan nog bli både himmel och helvete, avgörande är hur gruppen och individen fungerar, säger Carin Eriksson Lindvall, docent vid Uppsala universitet, som forskar om ledarskap och organisation.

På gruppnivå är det också viktigt att se till hur gruppen fungerar, poängterar hon. Råder det väldigt fasta normer så finns inte så mycket utrymme för individen att tycka och tänka själv, i extremfallen kan det då bli sektliknande där oliktänkande exkluderas.

Den som inte går i linje med gruppen betecknas som illojal och bestraffas, med pikar, tystnad eller genom att inte uppmärksammas.

– Gruppen är alltid starkare än var och en för sig. Om det är en positiv grupp så inspirerar och ger man varandra energi, berättar Carin Eriksson Lindvall. Individerna kommer sträva efter att göra mer av det som belönas.

På individnivå kan konstateras att hälsosatsningar på jobbet passar en del och andra inte. Och Carin Eriksson Lindvall är därför tveksam till om arbetsgivaren alltid ska understödja den här typen av processer. För när det gäller hälsofrämjande aktiviteter kan det finnas ett starkt socialt tryck som kan göra det svårt att stå emot.

– Det kanske inte känns riktigt okej att vilja vara en överviktig rökare som helst lägger fötterna på bordet. Även om man vill gå ner i vikt så kanske man inte vill göra det just med sina arbetskamrater. Så på det sättet kan det inverka på den enskildes integritet, säger Carin Eriksson Lindvall.

– Under antagande att alla gruppmedlemmar gillar aktiviteten och dess effekter enbart är positiva så skapas ett socialt stöd som i sig leder till att gruppen kan tåla påfrestningar bättre. Det säger Aleksander Perski, docent och stressforskare vid Stockholms universitet.

– I de här fallen stärks gruppen av aktiviteten. Men i samband med att jobbet tar över fler av de funktioner som förr låg utanför arbetstid kan det bli svårare för individerna att dra gränsen mellan arbetsliv och fritid, säger Aleksander Perski.

– Hälsosatsningar på jobbet kan ses som att arbetsgivaren vill bry sig om sina anställda men samtidigt pekar det på att man gärna vill se välskötta arbetare. Därmed ökar kraven vilket kan vara stressande. När också fler saker associeras med jobbet kan det bli svårare för individen att känna sig riktigt ledig.