Camilla Kylin är nybliven doktor i psykologi och forskar vid Institutionen för ledarskap och management vid Försvarshögskolan i Karlstad. Hon har skrivit en avhandling om hur distansarbetare hanterar gränsen mellan arbete och privatliv.

I det arbetet följde hon 107 personer vid en statlig myndighet som utlokaliserades från Stockholm till Eskilstuna. I samband med flytten erbjöds de anställda att arbeta hem-ifrån upp till tre dagar i veckan.

Camilla Kylin gjorde dessutom en intervjustudie med 14 kommunanställda i Karlstad som i genomsnitt arbetade hemifrån en dag per vecka.

– En sak som nästan alla upplevde som oerhört positivt var att de slapp stressen och tidsförlusten som det innebar att åka fram och tillbaka till jobbet. De anställda vid myndigheten sparade minst två timmar per dag på att arbeta hemifrån, säger hon.

En annan fördel var att distans- arbetet ledde till en bättre flexibilitet mellan arbete och privatliv. Småbarnsföräldrar kunde exempelvis hämta lite tidigare på dagis någon dag i veckan och sedan arbeta vidare på kvällen efter att barnen somnat. Andra kunde utnyttja lunchen för en joggingtur i skogen eller en uppfriskande promenad med hunden.

–Dessutom upplevde de att stressen minskade. Många kände sig trygga och avslappnade eftersom de visste att de kunde koncentrera sig helt på jobbet och arbeta undan en massa uppgifter de dagar som de jobbade hemma, säger Camilla Kylin.

Samtidigt fanns det en baksida. När de satt isolerade framför datorn i hemmet kunde de arbeta på timme efter timme utan några rutinmässiga avbrott. Korridorssnack eller utdragna luncher med kollegorna kan visserligen upplevas som stressande i en pressad arbetssituation.

Men för den sociala sammanhållningens skull och ur återhämtningssynpunkt, kan sådana pauser vara betydelsefulla, betonar Camilla Kylin.

– Ska man jobba hemifrån så är det viktigt att bli medveten om var ens egna gränser går och hur man minskar stressen. Vissa kanske föredrar att hoppa över lunchen om de har kommit in i ”flow”. För andra är det viktigt att hålla på tiderna och ha en tydlig uppdelning mellan arbets- dagen och fritiden.

Ytterligare ett problem var att det inte riktigt respekterades av omgivningen. Det kunde till exempel hända att personerna i studien fick kommentarer från familjemedlemmar om att de skulle åka och handla på förmiddagen eftersom de ”ändå bara jobbade hemma”.

Det här upplevdes som jobbigt och flera försökte på olika sätt markera att de faktiskt arbetade hemma. Någon sade till exempel till barnen att de inte fick komma hem förrän efter fem då föräldern jobbat färdigt. Andra lät bli att svara i den privata telefonen under arbetstid.

– Hemmet är fortfarande så starkt kopplat till fritiden att många har svårt att inse att människor också kan förvärvsarbeta där, säger Camilla Kylin.

Även om distansarbetet är beviljat av arbetsgivaren, kan det väcka en viss irritation och avund bland kollegorna när vissa kontorsstolar regelbundet gapar tomma.

För att undvika motsättningar i arbetsgruppen är det viktigt att ha en öppen diskussion och att arbetsledningen är tydlig med vilka resultat den förväntar sig av arbetstagarna, hur nåbara de förväntas vara och vilka dagar de behöver vara på plats för möten eller andra gemensamma aktiviteter.

–I dag finns andra kontrollmekanismer än själva närvaron. De flesta anställda måste leverera eller avrapportera vid en viss överenskommen tidspunkt. Skulle någon ligga på soffan och titta på tv skulle det snabbt märkas i resultatet.

– Dessutom tror jag fortfarande att Luther påverkar mångas arbetsmoral. De flesta i min studie som fått friheten att jobba hemifrån uppskattade det så mycket att de snarare jobbade mer hemma än de kanske skulle ha gjort om de suttit på kontoret, säger Camilla Kylin.