Altin Vejsiu, Anna Törner, Åsa Talamo, Daniel Karlsson, Charlotta Serning.
Foto: Patrik Lundin
ALTIN VEJSIU – analyser är hans arbetsvardag
Vilka faktorer påverkar sannolikheten att bli egen företagare? Beteenden på individnivå betyder mycket för nationalekonomin i sin helhet. Altin Vejsiu försöker finna svaren.
Han och sex till på samordningsenheten ägnar sig åt näringspolitisk analys – ett komplext arbete att förklara hur och varför människor handlar som de gör.
En annan viktig aspekt är skatterna och deras betydelse för tillväxten och sysselsättningen.
– Bredden i mitt jobb går inte att klaga på. Det är en utmaning att hinna med allt. Kraven är stora från politiker i frågor som entreprenörskap, miljö och infrastruktur.
Altin Vejsiu har jobbat ett år på departementet. Efter studier i statistik och nationalekonomi vid Uppsala universitet var Finansdepartementet första jobbanhalt, i sex år. Han är född i Albanien och kom till Sverige 1992.
Till jobbet tar han sig med pendeltåg från Skogås, söder om Stockholm, direkt till Stockholms central. Han delar hemmet med hustru och fyraårigt tvillingpar.
ANNA TÖRNER – bytte från Bryssel till svensk miljö
Konsensus. Kompromisser. Kontaktnät. Anna Törner lutar sig mot dessa tre hörnpelare i sitt arbete som departementssekretare på enheten för forskning, innovation och näringsutveckling. Hon har arbetat på departementet i ett halvår.
Närmast kommer hon från Bryssel där hon i fyra och ett halvt år arbetade som lobbyist för Eurelectric, en branschorganisation för Europas elindustri.
– Det är en stor skillnad att jobba med svensk nationell politik jämfört med Bryssels hetluft. Det här arbetet handlar om att kunna prioritera och att ha fingertoppskänsla.
Hennes arbetsdag handlar om miljö- och klimatfrågor samt hållbar näringspolitik. Hon arrangerar möten med representanter från branschorganisationer, främst från den svenska basnäringen som exempelvis skog- och stålindustrin. En viktig beståndsdel i jobbet är även möten med andra tjänstemän och politiska företrädare.
Anna Törner slår ett slag för fikapauser. Det är ett nytt fenomen för henne men oerhört viktigt, anser hon. Att fika skapar samhörighet och är också värdefullt som forum för informellt utbyte av information.
Hon bor på Söder i Stockholms innerstad. Särbon finns i Malmö. Ambitionen är att de blir sambor i Stockholm.
ÅSA TALAMO – förenklar för företagare
Regelförenklingar är en viktig del av jobbet. Det ska bli lättare att driva och starta företag. Åsa Talamo är en av dem på enheten för marknad och konkurrens med fokus företagarfrågor.
– Det finns många krångliga regler. Många företagare tycker, med rätta, att det är irriterande att behöva lämna in samma uppgifter flera gånger. Eftersom både min mor, far, bror och pojkvän är egna företagare har jag fått personlig inblick i problematiken.
Hon tillägger att det tar sin tid att ändra i reglerna, men det viktiga är att ambitionen finns där – att på sikt förenkla.
Åsa Talamo tycker att arbetsplatsen är trevligt platt, det vill säga departementet ger gott utrymme för medarbetarna att föra fram egna förslag och idéer. Det är nära upp till Maud, som hon uttrycker det. Före Näringsdepartementet arbetade hon på Utrikesdepartementet.
Hon är på det stora hela klart nöjd med flytten till Posthuset.
– Det är ett väldigt fint – och levande – hus. Det negativa skulle i så fall vara att näringsdepartementet nu hamnat lite vid sidan av de andra departementen.
DANIEL KARLSSON – budbärare till landsorten
Han är en av dem som för ut Näringsdepartementets budskap i landet. Regionala tillväxtfrågor är Daniel Karlssons specialitet. Arbetet innebär täta kontakter med Länsstyrelser och andra regionala organ.
– Det handlar om att föra en dialog så att vi gemensamt genomför politiska beslut på bästa möjliga sätt.
Daniel Karlsson är uppvuxen i Bohuslän och har även arbetat på Länsstyrelsen i Örebro län. Erfarenhet från annat än huvudstaden är värdefullt, tycker han.
– Bland det vi diskuterar är hur myndigheter och organisationer kan samverka för att bidra till ökad tillväxt på länsnivå.
De nya lokalerna passar utmärkt, anser han. Han tar grön t-banelinje från bostaden i Gubbängen i södra Stockholm till T-centralen. Någon matlåda har han sällan med sig. Det blir restaurangbesök i city eller så hämtar han mat på något näringsställe.
Det egna idrottsutövandet har han lagt på hyllan, men sportintresset är vitalt. Det illustreras bland annat av vinsten i fotbollskunskap, tillsammans med en kompis, för två år sedan i tidningen Offside.
CHARLOTTA SERNING – med ordförandeskap på agendan
Efter nio år på kansliet är hon veteran. Första uppgift var att projektleda informationsinsatser på Näringsdepartementet inför och under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd 2001. Snart är det dags igen.
– Det är mycket redan nu inför ordförandeskapet andra halvåret 2009. En organisation ska riggas och kommunikationen för departementets delar ska fördelas.
Departementets ansvar är frågor om energi och konkurrenskraft som kopplat till klimatfrågan är viktiga frågor i EU-arbetet.
En arbetsuppgift närmare i tiden är budgetpropositionen som presenteras den 22 september.
Charlotta Serning, informatör på kommunikationssekretariatet, jobbade innan hon kom till regeringskansliet med informations- och pressfrågor för Vattenfestivalen i Stockholm.
Arbetsplatsflytten har gått över förväntan.
– Jag var en av dem som boat in mig i ett stort kontorsrum och tyckte det skulle bli obehagligt att sitta i storrum. Men det blev ett oerhört lyft. Jag längtar inte åter till det byråkratgråa på Jakobsgatan.
Hur är husen?
Charlotta Andersson är fastighetschef på Statens Fastighetsverk som äger merparten av landets regeringsbyggnader.
–Byggnaderna i Klarakvarteren gjordes om under 1970- och 1980-talen. Nu behöver de underhållas och moderniseras så att de blir effektiva arbetsplatser för regeringskansliet.
Har fler fastigheter än Centralposthuset införskaffats för att klara lokalbehovet?
– Nej, vi har inga planer på ytterligare köp för att klara evakueringen under renoveringsperioden. Centralposthuset är också en bra byggnad som fungerar för regeringskansliet långsiktigt. Det är en byggnad som vi anser ska tillhöra det nationella kulturarvet.
Vad blir slutnotan för att rusta upp alla regeringslokaler?
– Det är omöjligt att säga. Klart är att kostnaden för att renovera posthuset hamnade på högst 555 miljoner kronor och därmed inte överskrider budget.
Hyresgästerna
Regeringen styr Sverige. Regeringen tar hjälp av Regeringskansliet, en myndighet som består av Statsrådsberedningen, fackdepartementen och förvaltningsavdelningen.
I det klassiska Centralposthuset i hörnet Vasagatan/Mäster Samuelsgatan i Stockholms city tar runt 840 personer från Regeringskansliet plats sedan ett par månader tillbaka.
Merparten av Förvaltningsavdelningen, drygt 400 av närmare 700 medarbetare, finns här. Denna avdelning är Regeringskansliets gemensamma resurs och ansvarar för departementsövergripande förvaltningsfrågor.
Arbetsmarknads-
departementet, med drygt 90 personer och med fokus arbetsmarknadspolitik och arbetslivspolitik, finns också i huset liksom Näringsdepartementets kader – 322 personer.
Näringsdepartementet arbetar bland annat med frågor som rör näringsliv, energi, it, kommunikationer och infrastruktur samt regional utveckling. Chef för Näringsdepartementet är näringsministern. Nuvarande näringsminister är Maud Olofsson (c).
55 procent kvinnor – 45 procent män. Så är genusfördelningen bland dem som tjänstgör på Näringsdepartementet.
Källa: Regeringskansliet
Centralposthuset har en lokalyta på cirka 30 800 kvadratmeter. Regeringskansliet betalar en hyra för sina lokaler på nästan 129 miljoner kronor per år, enligt det preliminära tolvåriga avtal som tecknats från 1 april 2008.
Källa: Statens Fastighetsverk


Verkets nya rötter

