Fråga: En kollega har väldigt barnslig klädstil. Hon klär sig i rosa t-tröjor med seriefigurtryck och har smycken med Hello Kitty. Visst ska man få ha sin stil, men hon börjar närma sig 40. Det kanske låter som att jag är en sur pensionär, men jag är 36. Jag tycker bara att folk ska klä sig lite efter sin ålder. Kan jag påpeka detta för henne?
Maria
Sofia svarar: Jag kan hålla med dig i sak, det är sällan snyggt när folk har fastnat i Baby Spice-stilen och åren rullar på. Men klädstil är ett uttryck för personlighet och att kritisera den blir att kritisera människan bakom. Så jag avråder bestämt från att säga något. Det enda undantaget är om hon själv skulle komma till dig och berätta att hon upplever att hon inte blir tagen på allvar. Då kan du ge din syn och en ledtråd om att det kan ha med hennes stil att göra. Men presentera det som din personliga teori.
Fråga: Jag går rakt på sak: Finns det något sätt att fjäska för chefen utan att kollegerna blir sura? Det viktigaste är att jobba hårt och bra – och det gör jag. Men jag jobbar på en stor arbetsplats och det är lätt att försvinna i mängden.
Anette
Sofia svarar: Intressant fråga. Klassiskt fjäsk, beröm utan mening, tror jag alltid är en dålig idé. Men det finns sätt att sticka ut på och komma bättre överens med chefen. Utgå från hennes/hans personlighet för att hitta rätt väg. Delar ni något intresse? Hitta samtalsämnen som chefen går i gång på, på ett personligt plan. Har du meningsfullt beröm så håll inte tillbaka det. Har chefen snygg frisyr, säg det. Nästan alla blir glada, kanske särskilt en chef som kan vara utanför det vanliga vardagspratet. Se till att kollegerna är utom hörhåll när du smickrar.
