Viveka Hirdman-Ryrberg är en specialist som leder specialister.

– På informationsavdelningen måste man förstå omvärlden och man måste kunna mycket om ­företaget. Kommunikation är inte bara utåt mot kunder och media utan är också inåt i företaget. Det handlar också om att ha integritet.

Det gäller att skapa förståelse och delaktighet bland personalen, och SEB är en jättestor finanskoncern. Att leda specialister, som Viveka Hirdman-Ryrberg gör, är att få folk att samarbeta.

Hon är sedan ett år informationsdirektör och därmed chef över 25 personer på SEB:s informationsavdelning, med arbetsplats på bankens huvudkontor vid Kungsträdgårdsgatan i Stockholm. Innan dess var hon ansvarig för vd-kansliet och har varit SEB-koncernen trogen i 20 år.

Som informationsdirektör är hon vd- och koncernchefen Annika Falkengrens högra hand. Det kräver mycket att arbeta tillsammans med en vd för ett stort börsföretag, men ger också så mycket, poängterar hon. De har daglig kontakt på något sätt, och arbetsdagarna blir ofta långa. ”Men vi är många som jobbar mycket.”

– Jag är mycket på och när­varande, har mycket synpunkter och återkopplar mycket, summerar hon sig själv som chef.

– Om man ska fungera bra som specialistchef måste man vara med mycket, medan en traditionell chef leder genom flera chefslager. Risken är annars att varje specialist håller sig i sin ruta men man måste se helheten och hela kedjan, det är en utmaning.

Det blir många inbokade händelser under en dag, möten och annat som gör arbetstiden uppbokad. Viveka Hirdman-Ryrberg blockar ofta in egen tid i den ­gemensamma kalendern i datorn för att få tid att tänka och ta in omvärlden utan att bli uppbokad av någon annan.

För 20 år sedan började hon i SEB som analytiker och förvaltare av räntefonder, men blev bankens privatekonom 1994. Genom det blev hon ett av bankens ansikten utåt. Det gav erfarenheten att informera och samtidigt kunna förklara krångliga saker på ett begripligt sätt. För tio år sedan gick hon över till SEB Trygg-Liv innan hon återvände till SEB.

– Jag är nationalekonom i botten och det har ju en nära koppling till samhällsekonomi. Bankverksamhet och samhällsekonomi hänger ihop i mångt och mycket.

Det har varit några svåra år för finanssektorn, med finanskris och bonusdiskussioner, och då gäller det att försöka förklara varför banker behövs. Viveka har varit med om två stora kriser som påverkar banksektorn – i början av 90-talet då vi hade vår egen svenska kris till den senaste globala finanskrisen. Då gäller det att kunna kommunicera gentemot kunder och mot press och annan massmedia. De ska gå snabbt och vara rätt.

– Det var otäckt för två år ­sedan, när förtroendet i banksektorn världen över försvann. I svåra lägen är information viktig och vi är ett börsbolag och får inte överraska marknaden.

Banker är en spegling av samhället, påpekar hon, och är också samhällets blodomlopp och smörjmedel. Men banksystemet måste bli bättre på att berätta om vad banker gör och sätta in banksystemet i samhället.

Hon skrattar på frågan om misstag hon gjort som chef. Oh ja, det har hon gjort många och det händer fortfarande, försäkrar hon.

– Som många specialister så kan jag lägga mig i för mycket. Det är ett klassiskt misstag fast jag är medveten om det. Men vi har krav på snabb leverans och därför kan det bli så ibland.

Men hon vet också sina starka sidor och det hon är bra på.

– Jag tror jag lyckas med att få ihop specialisterna på min avdelning så att de jobbar ihop och inte sitter i sin egen ruta.