Att hitta rätt kompetens är en utmaning som blir allt tuffare i Sverige. Inom både den offentliga och privata sektorn kommer efterfrågan på arbetskraft med teknisk kompetens bara att bli större och uppåtkurvan är brant: inom en tioårsperiod kan det enligt Ingenjörsamfundet saknas 18 000 ingenjörer.

– Det är alarmerande för den svenska arbetsmarknaden. Men det är inte antalet som är det mest oroande, utan den kompetensbrist som det innebär, kompetens som inte kommer att finnas i Sverige, säger Terje Andersson, vd för Ingenjörsamfundet.

Att det blir svårt att fylla hålen efter de fyrtiotalister som snart lämnar arbetsmarknaden råder det ingen tvekan om. Det utbildas för få ingenjörer, och även om antalet nybörjare på tekniska program under de senaste åren ökat, skriker arbetsmarknaden efter fler. Bland annat saknas vvs-ingenjörer, byggingenjörer och it-ingenjörer.

– Risken är att de stora företagen som utgör ryggraden i svensk industri flyttar sin verksamhet utomlands när kompetensen inte finns i Sverige, säger Terje Andersson.

För att få unga att välja tekniska yrken tror han att det krävs tidiga insatser, att starka intressen grundläggs redan i unga år.

En av skolorna som jobbar med att fånga upp elevernas intresse för naturvetenskap och teknik är Kunskapsskolan. I Observatoriet i Saltsjöbaden utanför Stockholm besöker vi en breddningskurs i bioteknologi för gymnasiet.

I ett av labben har eleverna klonat en gen från en manet till en bakterie. Det är dags att titta på resultatet, och i små glasbehållare ligger lysande gröna bakterier. Experimentet har lyckats: ett grönt fluorescerande protein har producerats av bakterien.

– Det är jätteroligt att få göra det här på riktigt som man bara läser om. Många tycker nog att det vi gör är nördigt, men här är det lugnt att vara det, säger Matea Lukic från Ekerö som går tredje året på naturvetenskapliga programmet.

Hon och de andra som valt kursen tillbringar en vecka på campus i Saltsjöbaden. Under den tiden behöver eleverna inte jobba med andra ämnen och kan fokusera på en sak: bioteknologi. Och just tid är en bristvara i många skolor. Det menar Kurt Berndt, professor i molekylär biofysik och chef för Kunskapsskolans naturvetenskapliga centrum.

– Fördelen vi har är att vi får mycket tid med eleverna när de bor kvar på skolan under kursen. Tidsbrist gör att man inte hinner diskutera saker, och då förstår man inte alltid. Det som krävs är att lärare kan visa hur saker är kopplade till varandra, säger han.

Som lärare strävar han efter att börja med det självklara, det som väcker ett omedelbart intresse. Enkel vardagsfysik som att sparka en boll kan byggas ut till en matematisk modell, att förstå sambandet är det viktiga.

– Man måste visa varför matte är viktigt och en förutsättning för mycket av problemlösning. Det sitter i allt vi gör. Kan man lösa problem kan man göra nästan allt, säger Kurt Berndt.

En orsak till att inte fler utbildar sig inom tekniska yrken tror han är dålig kunskap om vad naturvetare faktiskt kan jobba med. Yrkesvägledare måste enligt honom bli bättre på att informera eleverna.

Och möjligheterna är många. Sofia Talborn Björkvi är ansvarig för Finn Upp på Ingenjörsamfundet, ett projekt som ska väcka lusten hos unga att hitta nya idéer. Hon tror att företag måste bli bättre på att synliggöra var framtidens ingenjörsjobb finns. Visa att ny teknik skapar nya karriärvägar. Moderna telefoner är en av branscherna som växer explosionsartat, men för den kreative kan ingenjörsjobb finnas nästan var som helst.

– En person jag träffade i somras hade utvecklat en mjukvara för ljusshower till stora konserter och sålt in det till David Guetta. Nu turnerar de jorden runt tillsammans, det är ju ganska coolt, säger hon.Karin Eureniusnaringsliv@svd.se