Christina Bodin Danielsson hade jobbat som arkitekt i sju år när hon började forska om hur kontorsmiljön påverkar medarbetarna.

I sitt arbete märkte hon att det ofta talades om funktionalitet men inte så mycket om vad kontorsmiljön gör med människor som jobbar i det.

–Den största delen av vår vakna tid tillbringar vi på vår arbetsplats, det är därför viktigt att ta reda på ifall kontorsmiljön i sig har någon påverkan på anställdas hälsa och arbetstillfredsställelse, säger hon.

Christina Bodin Danielssons forskningsresultat visar att kontorstypen i sig har stor betydelse. Anställda som har eget rum, eller så kallade cellkontor, samt anställda som jobbar i flexkontor mår bäst.

–Jag har tittat på sju olika typer av kontor. Flexkontor och cellkontor är bäst när det gäller hälsan i stort men flexkontor är att föredra när det kommer till bland annat känslomässig hälsa och sömnkvalitet.

En förklaring till att just dessa två typer av kontor toppar listan är att båda ger individen möjlighet att bestämma mycket själv.

Personer som arbetar i traditionella kontorslandskap mår sämst. Det kan bero på att bristande möjlighet att kontrollera arbetssituationen, man delar arbetslokal med flera kollegor samtidigt som det ofta är brist på extra rum där de kan gå undan när de behöver det.

–Nyckeln i det här är att kontoret måste ge individen möjlighet till egen kontroll, säger Christina Bodin Danielsson.

Hennes studier visar även att estetiken spelar en större roll än man tidigare trott. I samband med djupintervjuer pratade intervjupersonerna mest om det och inte om funktionaliteten.

–De som var positivt inställda till arbetsplatsens estestiska utformning hade även en ökad tolerans för andra saker på jobbet. Det visade sig även att personer som arbetade i små rum i mindre grupper pratade mer om arbetet de skulle utföra än de som satt i öppna kontorslandskap, som istället fokuserade på gruppen och företaget.