–Vi måste reclaima begreppet mångfald och berätta vad vi menar med det, säger Cecilia Gärding, som bland annat varit politiskt sakkunnig i integrationspolitiska kommittén.

Hon är en av deltagarna i den fokusgrupp som samlats för att ge Carlos Ejemyr Rojas och Zanyar Adami feedback på deras nya projekt Miklo. Sammankomsten är startskottet för Miklo – duons stora satsning efter tidningen Gringo som gick i konkurs för ett och ett halvt år sedan.

Fokusgruppen på cirka femton personer är en skara med olika bakgrund. Någon är marknadschef, en annan kommunikatör och en tredje forskare. Gemensamt för alla är att de har något att säga om mångfald. Fokusgruppen verkar rörande överens om att företagens mångfaldsarbete allt för ofta blir en kuliss istället för att genomsyra hela organisationen. Ett exempel är viljan att anställa personer som på pappret är invandrare.

–Det är vad vi brukar kalla Dan Blomberg-syndromet, säger Zanyar Adami.

Han berättar att Gringo blev kontaktade av Sveriges Radio som letade efter en programledare med förortsbakgrund. Zanyar Adami funderade och kom till slut på en perfekt person, en som verkligen var en ”hardcore förortsunge”. Men när han sa personen namn, Dan Blomberg, blev det tyst i luren.

Det är erfarenheterna från Gringotiden som nu ska utvecklas i Miklo. Kontakterna med storföretag var naturliga redan då i och med att Gringo behövde annonsörer. Vad Gringoduon inte visste var att de är inte bara var annonsörer.

–De har ju också världens behov och behöver utvecklas, säger Carlos Ejemyr Rojas.

Namnet Miklo står för mångfald, innovation, kommunikation, ledarskap och organisation. Det hela handlar om att företagen inte bara ska annonsera. Företagen ska även, på ledningens initiativ, anpassa produkter och organisation efter det nya kundunderlaget.

Carlos Ejemyr Rojas tar ett exempel med en bank som hörde av sig och ville ha hjälp med att nå ut till potentiella kunder i förorten. De var villiga att anpassa sin marknadsföring men hade inte räknat med frågan:

–Vad gör ni om det kommer in 70 turkar från förorten på kontoret? Poängen är såklart att om inte organisationen är anpassad efter att ta emot kunderna spelar det ingen roll hur mycket man arbetar med kommunikationen, säger Carlos Ejemyr Rojas.

Projektet har legat i startgroparna en tid men nu drar de igång på allvar. Miklo har inga anställda och grundarna säger att de kommer att hålla en lägre profil i det här projektet än tidigare.

Den här gången är de ”råkommersiella” som Carlos Ejemyr Rojas uttrycker det. Men det är inte bara Miklo som kommer att tjäna pengar. Att företagen blir mer lönsamma genom att satsa på äkta mångfald är en fast övertygelse hos Miklos grundare.

–De tjänar pengar genom att vi ger dem tillgång till hela Sveriges kunder och medarbetare, säger Zanyar Adami.

Lågkonjunkturen till trots tror han inte heller att det kommer bli några problem för Miklo att få företagen med på tåget. Och han har en klar strategi för hur potentiella kunder ska identifieras.

–Det är som att poppa popcorn. Några poppar snabbt. Sedan får man vänta en stund och då kommer alla på en gång. Men sedan finns det en del som inte poppar. Det gäller att inte bränna alla popcorn för de där sista kornen som aldrig kommer poppa, säger han och skrattar.