Det började för exakt fyra decennier sedan med en undran om var kunskap om ledarskap fanns.

Barbro Dahlbom-Hall tillbringade sommaren 1971 med att läsa amerikanska böcker i ämnet som många i Sverige inte ville ta i sin mun.

–Babban akta dig för det ordet, det är besmittat av Hitler, sa min mor och det var många med henne som fortfarande tänkte så om ledarskap i början av 70-talet, minns Barbro Dahlbom-Hall.

Jakten på kunskap om ledarskap ledde henne till en sex månader lång studieresa i USA. Tillbaka i Sverige blev hon pionjär inom området.

Ett av Barbro Dahlbom-Halls främsta råd till chefer är att ta alla tillfällen som ges till firande och fest. Och hon lever som hon lär.

Vid 40-årsjubileet i förra veckan samlade hon omkring 200 vänner, kursdeltagare och kunder för en eftermiddag med seminarier och samtal om ledarskap, och en kväll med festmiddag. Genom åren har Barbro Dahlbom-Hall utbildat tusentals chefer, män och kvinnor med toppositioner inom internationella organisationer som FN, svenska myndigheter som Sida och företag som Volvo. Flera av dem fanns på plats för att delta i festligheterna.

Många gånger under sin karriär har Barbro Dahlbom-Hall slagits av hur svårt det är att leda andra människor.

–Chefskap var enklare, men inte bättre förr, säger hon.

Dagens informationsflöde har bidragit till att många sitter på stor ämneskunskap och hanterar stora mängder information om samhället och världen, utan att ha mer kunskap om sig själva.

–I dag händer det så mycket, teknologiskt och ekonomiskt, ska vi klara av att leva och leda i allt detta krävs det kraftigt stöd i personlighetsutveckling för ledare, säger Barbro Dahlbom-Hall.

Hon menar att dagens chefer är omgärdade av fler krav än tidigare både uppifrån och nerifrån, samtidigt som de måste möta utmaningen att foga ihop yrkes- och privatliv. Att finna en balans mellan arbete och hem har inte alltid högst prioritet men kan enligt Barbro Dahlbom-Hall vara nyckeln till bra chefskap.

–Nu finns det en större medvetenhet om att chefen måste få stöd och hjälp, men många gånger söks den lätta vägen. Som chef kan det vara obehagligt att gå under skinnet av rädsla för att då se att man inte duger, säger hon.

Efter trettio år som egen företagare och ytterligare tio år inom branschen har Barbro Dahlbom-Hall med marginal passerat traditionell pensionsålder. Ändå är hon fast beslutsam att fortsätta sitt arbete.

–Jag slutar inte. Att följa människor växa och utvecklas är en stor källa till energi, och att se förändring min stora glädje och lycka.

Inga-Britt Ahlenius har bland mycket annat varit generaldirektör för Riksrevisionen och chef för FN:s interna granskningsorgan OIOS. Hon har vid flera tillfällen tagit strid för att rätta till fel som hon har sett. I Sverige har hon varit en drivande kraft till att Riksrevisionen nu lyder under riksdagen i stället för som tidigare regeringen.

– Jag har gjort vad jag känt har varit nödvändigt. Först efteråt har jag förstått att jag har utmanat makten.

I januari i år kom hon, tillsammans med journalisten Niklas Ekdal, ut med boken Mr Chance FN:s förfall under Ban Ki-Moon. Boken innehåller en slutrapport med skoningslös kritik mot FN:s generalsekreterare som bland annat beskrivs som en supernolla på ett av världens viktigaste jobb.

Många skulle kalla Inga-Britt Ahlenius för modig. Själv säger hon att det handlar om att hon är troskyldig. Före publiceringen frågade hon sig om hon skulle våga offentliggöra sina åsikter och kom sedan fram till att det skulle vara omöjligt att lämna sin position utan att skriva ned sin bild av verkligheten. Men det har inte alltid varit lätt att gå i motvind.

– Det kostar fläsk att vara en obekväm visselblåsare.

Amelia Adamo är tidningskreatör, redaktör och publicist. Tidningsprojekten har avlöst varandra, från en söndagsbilaga i Aftonbladet till Amelia, Tara och M-magasin. Ständigt nya upptåg, förklarar hon som en av faktorerna till framgång.

– När en tidning har tappat i upplaga har jag hittat på något nytt. Men även när man är nöjd gäller det att agera. Det går inte att sitta och förvalta i bra tider.

Amelia Adamo menar att för att nå framgång räcker det inte att vara en bra ledare, det krävs även specialistkunskap inom sitt ämne.

– Hur bra ledare jag än är så ryker jag om upplagan går ner.

Med resultat i fokus är Amelia Adamo inte den som tycker om att förankra sina idéer.

– Mina anställda vill ofta sjunga solo, men jag vill att de ska sjunga i den kör som jag leder.

Leif Hultman är chef för global tillverkning på Volvo lastvagnar. Med mer än 20 års erfarenhet inom Volvo har han varit med om såväl mot- som framgångar.

I år har Volvo lastvagnar gått bra, men vid den senaste finanskrisen var situationen en annan. Då agerade Leif Hultman rationellt och fattade de beslut som han såg sig tvungen att ta.

– Jag var fokuserad på uppgiften, jag blev fartblind och känslorna försköts till senare.

Först när vinden mojnat började frågorna surra.

– Hade jag gjort rätt? Hade jag fått med mig alla?

Empatin och sympatin med de som lämnat satte sina spår. I efterhand kan han se att han borde ha lyssnat mer och tagit sig mer tid innan han agerade på de signaler som gavs.

– Kravsidan blir tuffare under en sådan period. Det gäller att hitta metoder för att hantera stress och press.

Christina Jutterström har i flera omgångar varit med om att ta offentliga duster med de anställda för att få igenom en förändring av verksamheten, både som vd vid SVT och som chefredaktör på Dagens Nyheter.

– Då var det tufft att vara chef i ett förändringsarbete.

Många nätter vaknade Christina Jutterström mitt i natten och sträckte sig efter romanen som fanns vid sidan om sängen. När en bra bok inte fick ordning på funderingarna åkte hon på hälsoresa.

– Gråt fungerar också som läkemedel.

En lärdom som hon dragit är vikten av att få med sig mellanskiktet, en annan att lyssna och att inte alltid försöka vara den duktiga flickan.

– Det finns både yttre och inre framgångar. Till mina inre tillhör när jag vågade släppa på kollen, lita på folk i min omgivning och vara mindre duktig.