I Sverige erbjuds 73 procent av alla anställda, omkring fyra miljoner personer, friskvårdsbidrag av sina arbetsgivare. Men bara var femte utnyttjar förmånen.
För ett år sedan lanserades Friskvårdschecken, ett slags motsvarighet till rikskuponger, som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda. Arbetsgivarna har sedan 80-talet sluppit betala arbetsgivaravgift för friskvården, men förmånen innebär att den anställde själv måste lägga ut pengar och komma med kvitton. Ett flertal stora aktörer, däribland Friskvårdschecken, Wellnet och Livskuponger har som affärsidé att erbjuda administrationstjänster eller förbetalda ”checkar” som arbetsgivare kan dela ut till sina anställda.
- Många tror att det bara handlar om att träna på gym, men man kan ju få bidrag till massage eller viktminskning, säger Henrik Ahlén.
Andra exempel, vid sidan av traditionella motionsvarianter som aerobics och simning, är rökavvänjning, floating och bowling. Fortfarande sätter dock skattelagstiftningen stopp för golf som friskvårdsaktivitet.
- Där är förarbetena till lagen solklar, säger Björne Sjökvist, skattedirektör vid Skatteverket.
De arbetsgivare som infört Friskvårdschecken förmår 60 - 70 procent av de anställda att utnyttja den, enligt Henrik Ahlén. Det är alltså gissningsvis det minskade krånglet och att ligga ute med pengar, som gör de anställda benägna att satsa på sin hälsa. Men det handlar också om att checken är personlig och att den anställde får tips om vad man kan använda den till.
Friskusarna finns främst i storstäder och är generellt högutbildade. Män upp till 30 är bättre på friskvård än kvinnor, men sedan kör kvinnorna om. Män i byggindustrin tycks fortsatt ointresserade av friskvård.
- De tycker väl att de rör sig tillräckligt, säger Henrik Ahlén, som efter ett år på marknaden kan skryta med storkunder som Ericsson, HP och Bankgirot.
