– Kvinnorna i ett yrke styr inte automatisk lönenivån. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen, säger Charlotta Magnusson, forskare vid Institutet för Social forskning på Stockholms Universitet.

I februari lade hon fram sin avhandling, om löneskillnader på grund av kön. Att det finns ett lönegap mellan män och kvinnor i stort, det var redan klart, men inte vilken betydelse som könsfördelningen har för lönerna. Och enligt resultaten i avhandlingen har fördelningen inte haft den negativa betydelse som många hittills har trott. Som exempel har Charlotta Magnusson tittat på vård- och omsorgssektorn.

– Tvärtom visade det sig vara positivt för lönen att arbeta inom vård- och omsorgssektorn. Arbetet inom vård och omsorg värderas inte lägre än andra yrken och har inte heller en lönenivå som ligger lägre än andra jämförbara yrken, säger Charlotta Magnusson.

Istället är lönerna lägst för servicesektorn, där mixen mellan män och kvinnor är ganska jämn.

– Inom servicesektorn finns det mycket män, inom till exempel handeln. Ungefär var fjärde kvinna i yrkesför ålder i Sverige jobbar inom servicesektorn och var femte man, säger hon.

Charlotta Magnusson hittade också positiva samband mellan en bra könsmix och hög lön. Allra högst lön får du inom yrken med hög prestige och så jämn könsfördelning som möjligt.

– Där könsmixen är mellan cirka 30 till 55 procent åt något av hållen är lönerna som högst, säger Charlotta Magnusson och förklarar att högprestigeyrken är yrken som ofta kräver hög utbildning och värderas högt av samhället.

Vilka exempel har du där?

– Det är till exempel läkare, jurister, journalister, företagsekonomer eller gymnasielärare, säger Charlotta Magnusson.

Samtidigt är lönegapet mellan könen som störst inom högprestigeyrkena, upp till 32 procent för gifta kvinnor med barn jämfört med gifta män med barn, enligt Charlotta Magnussons forskning.

– Mellan singelmän och singelkvinnor kan jag inte hitta att lönegapet är större inom högprestigeyrken än inom andra yrken. Men för gifta kvinnor med barn så är gapet till gifta män med barn större inom högkvalitativa yrken, säger Charlotta Magnusson.

Vad beror de löneskillnaderna på?

– Männens arbetsuppgifter inom prestigeyrkena bestod i högre grad av övertidsarbete, jobb på högre positioner, tjänsteresor och krav på tillgänglighet utanför kontorstid. Det är sådant som ger högre lön och traditionellt sett ses som svårare att förena med familjeliv, konstaterar Charlotta Magnusson.

– Kvinnor missgynnas alltså på arbetsmarknaden när de får barn, säger hon.