Hon är övertygad: det är företagen och handeln som kan bekämpa fattigdomen.
Renée Andersson började i biståndet. Tidigt.
– Jag skurade trappor för att kunna skicka pengar till två fadderbarn när jag var tretton.
Efter första barnet tog hon under tretton hemmaår hand om fyra fosterbarn – och adopterade en dotter från Indien. Renée engagerade sig för Adoptionscentrum och Rädda Barnen. Hon utbildade sig också till läkarsekreterare, men har aldrig jobbat som det.
Istället blev det Rädda Barnen. Där träffade hon Ola Andersson och flyttade ut i världen. I Jemen, Etiopien och Bangladesh hade hon uppdrag för Rädda Barnen och Sida. Hemma igen blev hon projektledare för Dress Code.
– Debatten om hur billiga kläder producerades hade kommit igång och vår uppgift var att bygga upp ett oberoende kontrollsystem.
Projektet drevs av mänskliga rättighetsorganisationer, fack och företag.
– De som bar upp kampanjen var företagen (Lindex, HM, Kapp-Ahl och Indiska). De vågade tänka på ett nytt sätt. Via Amnesty Business Group hamnade hon på Indiska. Hon fortsatte att inspektera fabriker och arbetsvillkor. Idag har hon gjort mer än 450 inspektioner.
– När jag började låg de flesta fabriker på vår lägsta godkända nivå (”acceptable”). Idag har de flesta avancerat till nästa nivå (”satisfactory”) och några till och med hamnat på ”good”.
– Jag har 140 frågor i mitt formulär och en av dem är ”följer du inhemsk arbetsrättslagstiftning”? Om leverantören omedelbart svarar ”ja” blir jag misstänksam.
Deras produktionsländer har bra lagstiftning, enligt henne. Problemet är att lagarna inte följs, och det är lätt att muta sig ur problem.
– Men mig kan de inte muta. Om de inte lever upp till leveransvillkoren blir det inga nya kontrakt.
– Nu har de flesta av våra huvudleverantörer förstått att de själva tjänar på förbättringarna. Deras rykte på hemorten förbättras och de får lättare att anställa lojala medarbetare. De här fabriksägarna är ju inga fattiglappar. De har råd att ställa upp på våra krav.
Renée Andersson är tydlig:
– Bistånd är konstgjord andning. Företagen erbjuder jobb som ger försörjning. Om de jobben har värdiga villkor och tar miljöhänsyn, då har vi förändrat världen.
Vill du prenumerera på Passion for Business? Klicka här! Nytt nummer ute nu!
