För att orka hålla ett högt tempo behöver chefsjuristen och trebarnsmamman Viveca Sten ladda energidepåerna genom att göra lustfyllda saker. Vissa får påfyllning genom yoga. Andra spelar golf. För Viveca Sten är det skrivandet som ger energi.
Foto: Yvonne Åsell
– Man kan inte bara ta ut och ta ut från kontot. Ibland måste man också göra insättningar. Det gäller att hitta saker i livet som gör en glad och stark, säger hon.
Efter examen från jurist-linjen och Handelshögskolan tog Viveca Stens karriär snabbt fart. Under flera år arbetade hon inom SAS-koncernen, både som koncernstabsjurist och som chefsjurist för en dotterkoncern. Så småningom hamnade hon på Letsbuyit.com med huvudkontor i London och pendlade dit varje vecka. Barnen var då två, fem och åtta år.
-Jag har alltid haft mycket energi, men det blev för mycket även för mig. Mot slutet grät både jag och barnen när jag skulle ta fram rullväskan för att åka till Arlanda.
Till slut sa hon upp sig för att vara hemma med barnen minst ett år. De tyckte att det var årets bästa julklapp.
– Vissa kompisar tyckte inte att jag var klok som bara sade upp mig utan att ha något att återvända till. Men jag var 41 år och tänkte att det kan inte vara så att ingen vill anställa mig igen innan jag blir 65. På något sätt ordnar det sig.
Två år var hon hemma och det var en av de bästa investeringarna som familjen gjort, menar Viveca Sten.
– Jag var nog den mest aktiva klassförälder som någonsin skådats. Jag följde med på alla skolutflykter, satt i skolrådet och hittade på aktiviteter med ungarna på eftermiddagarna, säger hon och skrattar.
Mot slutet av det andra året hemma blev Viveca kontaktad av en headhunter som undrade om hon var intresserad av jobbet som chefsjurist på Posten.
– Familjen var rörande enig om att det var dags för mig att börja jobba igen. Jag hade väldigt mycket överskottsenergi och nu hade de fått nog av alla mina projekt hemma.
Sedan fem år tillbaka arbetar Viveca Sten på Posten och hon tycker att ekvationen familjeliv och chefsjobb går bra ihop.
Men för att orka hålla ett så högt tempo som hon gör, behöver hon ladda energidepåerna genom att göra lustfyllda saker för sin egen skull. Vissa får påfyllning genom yoga. Andra spelar golf. För Viveca är det skrivandet som ger energi.
– Jag har skrivit flera fackböcker och när förlaget bad mig att upp- datera en av böckerna kände jag spontant: Nej, fy vad tråkigt. Skulle jag skriva en till bok så skulle det vara lustfyllt och då skulle jag skriva skönlitterärt.
Hon beslutade sig för att skriva en kriminalroman - eller rättare sagt en triologi. Första boken - I de lugnaste vatten - kommer ut om några veckor och andra boken har hon just lämnat till förlaget för läsning.
– Språket är juristens främsta verktyg, men i det skönlitterära skrivandet kan jag släppa lossa på ett annat sätt och behöver inte vara så exakt som man är inom juridiken.
Berättelsen utspelar sig i Sandhamn där Viveca Stens familj har haft hus sedan 1917. Idén fick hon under en promenad över ön tillsammans med äldsta dottern: Hur skulle man reagera om man plötsligt stötte på ett lik mitt i den här idyllen? Inspirerad av tanken skrev hon första och sista kapitlet på bara några dagar. Sidorna däremellan tog 14 månader att få ihop.
– Jag arbetar mer än heltid på Posten, så det gäller att hitta stunder för skrivande. Jag har inte haft lyxen att kunna vänta på inspirationen. Men som jurist är jag van vid att arbeta strukturerat och det har jag nog haft hjälp av även i romanbygget.
Boken är skriven efter klockan tio på vardagskvällarna då barnen har somnat och före klockan nio på helgmorgnarna.
– Vissa tycker att det låter jobbigt, men för mig är det bara lustbetonat. Man måste hitta det som ger en själv energi.
– Jag har en kompis med tvillingar. Under de tuffaste småbarnsåren låste hon in sig en stund varje kväll i badrummet och sjönk ner i ett varmt bad. Det var hennes grej. Man måste ju inte dra igång stora bokprojekt.
