Kan vi verkligen lita på undersökningar och forskningsrapporter som dimper ner med jämna mellanrum?
Ja i de flesta fall får vi väl anta att institut, universitet och andra institutioner vet vad de forskar om. Vissa rapporter passerar dock alltid som sanningar och tas tillvara i näringslivet, exempelvis ”nya ledarstilar”, nya metoder att mäta lönsamhet, bonusars absoluta påverkan på arbetsinsatsen etcetera. Vi, män, vill ju gärna prova på nyheter, annars händer det ju ingenting. Men hur vore det om vi lade in kvinnor som en parameter.
Är det inte lite märkligt ändå, att när ett flertal undersökningar i olika länder visar att blandade grupper (kvinnor och män) leder till bättre resultat och en öppnare och mer kreativ arbetsplats, så händer i stort sett ingenting. Medlemmarna i en grupp blir mer lyhörda för olika tankegångar och idéer när kvinnor och män arbetar tillsammans, på alla nivåer i pyramiden.
Redan 1996 slog svenska NUTEK fast att ett jämställt företag ger ett bättre arbetsklimat och detta borde leda till högre lönsamhet. Analysen byggde på undersökningar av 13 000 företag. 1996, det var ju länge sedan, vad har hänt sedan dess? En del, ja, men inte så förtvivlat mycket uppe i företagens toppskikt. Men rapporterna fortsätter att komma och de pekar åt samma håll. Blandade grupper påverkar lönsamhet, produktion och motivation.
För några år sedan visade forskare vid University of Michigan i studien ”Wall Street likes its women” att nyintroducerade börsbolag med en högre andel kvinnor i högsta ledningen har en bättre kursutveckling än de bolag som har få eller inga kvinnor i toppen.
Försäkringsbolaget Folksam i Sverige genomför årligen ett jämställdhetsindex där man granskar jämställdheten i samtliga svenska börsföretag utifrån årsredovisningarnas uppgifter om styrelse, ledning och personalsammansättning. Slutsatserna är desamma som i Michigan.
I Finland kom resultaten från näringslivets delegation 2007, med en undersökning omfattande 14 000 företag, med en jämnare könsbalans, med fler kvinnor i toppen så visade företagen upp bättre lönsamhet, i snitt 10 %.
I Danmark har Mette Verner, forskare på Århus handelshögskola, studerat 2 500 av de största privata företagen i landet. Resultatet är tydligt, verksamheter med kvinnor i toppen presterar bättre eller lika bra som företag med män i toppen.
Organisationen Catalyst i USA, har presentera rapporter 2004 och 2006. Samma resultat, mer eller mindre, men definitivt, mixade grupper är bra, jämställdhet lönar sig.
Blir dessa rapporter ifrågasatta? You bet! Och det ska de bli, men någonting ligger det väl ändock i resultaten? Jag får ofta frågan och tolkningen från män som säger ”jaha, kvinnor är alltså lönsamma”? Nix, inte kvinnor i sig, inte som grupp, inte mer än män, men jämnare könsbalans, ja! (Jag har däremot aldrig fått frågan om män är lönsamma).
Så vad är problemet, varför finns så få kvinnor i toppen?
Att ge upp makt, att ge upp privilegier, få, om ens någon människa gör det frivilligt och då återstår bara piska istället för morot, dvs. lagstiftning och sanktioner. Kanske lagstiftning kan sätta fart på rekryteringen så att vi tittar på kompetens istället för kön? Vi kan inte stänga ute halva befolkningen på oklara grunder, myter och oseriöst tyckande. Det gick ju bra i Norge med lagstiftning, vad gäller kvotering till styrelser. Men det är klart, norrmän har ju alltid varit lite lustiga.

