Ann Nduku Kimeu är en av de kaffebönder i Machakos i Kenya som får stöd av Kooperation utan gränser att öka inkomsterna på sitt jordbruk.
Foto: Kooperation Utan Gränser
Efter Adidas och före Investor. Där placerade sig Sida och UD som arbetsgivare när ekonomer förra året skulle ranka populära arbetsplatser, enligt Universums karriärbarometer. Biståndsarbete är populärt. Och det har gjort att kraven för att ta sig in i branschen ökat.
– Det räcker inte att ha god vilja och ett stort hjärta, man måste ha relevant kunskap också, säger David Fältén, praktikantsamordnare på Kooperation utan gränser.
Han är just i färd med att ge 13 blivande praktikanter en introduktionsutbildning. De noga utvalda är en skara som består av allt från en agronom och en specialist på marknadsföring till nationalekonomer och statsvetare. Enligt David Fältén speglar urvalet en ökad professionalisering inom biståndet. En akademisk examen är i princip ett måste, och ju mer specifik desto bättre.
Att ha en utbildning som sticker ut kan vara vad som avgör vem som får platsen. Sammanlagt inkom handlingar från 112 sökande till de 13 platserna som Kooperation utan gränser förmedlar.
– Det var knappast så att jag kunde ta hälften av ansökningarna och skicka i brevlådan. I stort sett alla var kvalificerande sökande, många har erfarenhet från tidigare praktik på FN-organ och andra internationella organisationer, säger David Fältén.
Själv var han praktikant för Latinamerikagrupperna i Nicaragua 2005, direkt därefter fick han jobb som praktikantsamordnare. En studie som Internationella programkontoret tagit fram visar att en övervägande del av de som åker till utvecklingsländer på praktik eller med hjälp av stipendium från Sida upplever att tiden utomlands är en merit som gör det lättare att få en anställning efteråt. Enligt rapporten som bygger på svar från över 600 tidigare stipendiater och praktikanter har erfarenheten direkt bidragit till jobb eller internationellt uppdrag för mer än en fjärdedel.
– Praktikprogrammet är ett värdefullt steg på vägen om man har intresse för de här frågorna. Sedan behövs det ju oftast ännu mer efter det för att ha en chans hela vägen fram till ett betalt arbete inom bistånd. Många gör ytterligare praktik inom FN och andra internationella myndighetsorgan, säger Ingrid Gustafsson, handläggare på Internationella programkontoret.
På toppen av karriärstegen finns det statliga biståndsorganet Sida. De som börjar en tjänst där är enligt Johan Hansson, hr-strateg på Sida, oftast kring 30 år, har jobbat inom FN eller på annat sätt inom utvecklingssystemet och kan bistånd väl. Det är exempelvis vanligt med erfarenhet från arbete i någon av de svenska organisationerna som är verksamma i Afrika, Asien eller Latinamerika.
– Just nu är det mer fokus på konflikt och postkonflikt-frågor och den kompetensen har vi lite svårare att rekrytera. Det är svårt att skicka ut praktikanter till Juba eller Kabul (huvudstäder i Sydsudan och Afghanistan, reds anm.), säger Johan Hansson.
