I januari i år godkände det franska parlamentets första kammare den konservativa regeringens förslag att franska bolagsstyrelser har fram till 2016 på sig att öka andelen kvinnliga ledamöter till minst 40 procent. I sin nuvarande form innebär lagen att ett beslut som inte är fattat i en könsbalanserad styrelse ska betraktas som ogiltigt. I Spanien har bolagen på sig till 2015 att uppnå en kvot om minst 40 procent kvinnor, men sanktionsmöjligheterna är långt mildare än till exempel det hot om upplösning som är fallet för norska företag som bryter mot kvoteringslagen.
– Flera europeiska länder planerar och är på väg att införa åtgärder. Men modellerna för detta varierar, konstaterar Marit Hoel, chef för norska Center for Corporate Diversity och med uppgift att utvärdera den kvoteringslag som Norge var först med i världen att införa 2005.
I Sverige är dock frågan om lagstiftning inte aktuell förrän vid ett regeringsskifte. I helgen avslöjade jämställdhetsminister Nyamko Sabuni för SvD att det inte blir något lagförslag om Allianspartierna behåller makten i höstens val, trots vinterns utspel från Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann att Moderaterna var på väg att svänga i frågan. Istället är det Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet som vill införa en lag om kvotering om de kommer till makten.
Samtidigt visar färska undersökningar att en majoritet av svenskarna är emot lagstiftning på området. I en enkät med 1000 svenskar gjord av revisions- och konsultbyrån PriceWaterhouseCoopers svarade 59 procent att de är emot lagstiftning, medan de resterande är absolut eller troligtvis för en kvoteringslag.
Anna Hesselman, partner på PwC och ordförande i nätverket Women on the Board, är ändå överraskad att så många är för en lagförändring. Framförallt är hon förvånad över att 44 procent av 50 intervjuade styrelsekvinnor i en parallell undersökning vill se en förändring med hjälp av lagstiftning.
– Jag trodde att det skulle vara färre. Men vi har också kunnat se hur allt fler har gått ut under de senaste ett till två åren och berättat att de har svängt, att de känt sig tvungna för att få till en förändring eftersom det går så långsamt, säger Anna Hesselman.
Siffrorna presenteras under torsdagen i samband med ett seminarium, då frågan kvotera eller ej kommer att debatteras. Men att frågan skulle vara död i Sverige jämfört med hur utvecklingen på lagstiftningsområdet ser ut i Europa håller hon inte med om.
– I flera av de här länderna är man i mycket högre grad regleringsivrare, det ser vi inte minst som effekt utav finanskrisen att det finns en särskild tilltro till lagar och regler.
– Sedan har den här frågan varit aktuell under lång tid i Sverige och kanske inte är riktigt lika het. I de här länderna kan kvotering kännas nytt och kreativt, säger Anna Hesselman.
Hon får medhåll av Marit Hoel, som tror att en långsammare utveckling i Europa än i Sverige bidragit till politikernas vilja att snabba på utvecklingen. Styrelseandelen i Europa ligger idag bara på 10 procent, mot dryga 25 procent bland börsbolagen i Sverige.
– I alla europeiska länder går det väldigt långsamt med att få in kvinnor på ledande befattningar och det kan politikerna inte göra så mycket åt. Men jag tror att flera länder ser möjligheter att här med olika modeller få något gjort, säger Marit Hoel.
