Åldersfällan - en artikel i söndagens N - har fått stort genomslag. Orden från chefsrekryteraren Sara Sterner på Agentum om att ”alla vill ha en 35-åring - vi får kuppa in 43-åringarna” har väckt starka reaktioner bland läsarna.
Arbetslöshetssiffror från Civilekonomerna bekräftar bilden av en allt mer tudelad arbetsmarknad där medelålders och äldre i Sverige får det allt svårare att få fotfäste. En undersökning bland fackförbundets medlemmar visar att det är särskilt tufft för kompetenta civilekonomer i åldrarna 55 till 59 år att få jobb. Arbetslösheten där är signifikant högre än snittet. Arbetslöshetsperioderna är också längst i de äldre åldersgrupperna.
Och arbetslösheten kryper nedåt i åldrarna. Även civilekonomer som är 40-plussare får det allt kärvare på arbetsmarknaden, enligt Alexander Beck som är utredningschef på Civilekonomerna.
– Också en 45-årig civilekonom har det svårt. Jag tycker att chefserfarenhet och mångårig kompetens borde väga tungt vid tillsättningen av tjänster.
Varför väljs de lite äldre bort?
– Det finns nog en kravprofil som rekryterare får från uppdragsgivaren. Det kan finnas flera orsaker till det, bland annat lägre lönekrav och en förutfattad mening om att man tänker att de medelålders och äldre inte har så långt kvar till pensionen. Det är förstås en feluppfattning, inte minst om man betänker att en 45-åring kan ha över 20 år kvar till pensionen, säger Alexander Beck.
Hur kan man motverka åldersdiskrimineringen - har gällande lagstiftning någon effekt?
– Det är väldigt svårt att driva de här frågorna och hitta tydliga fall. Det är väldigt svårt att bevisa att det handlar om en åldersdiskriminering. Det behövs mycket på fötterna när man driver diskrimineringsfrågor.
Alexander Beck pekar på att vi i Sverige är oerhört fixerade vid ålder i olika sammanhang. Ett recept för lite äldre arbetssökande är att undvika att ha med (den ”höga”) åldern i ett cv och i stället lyfta fram kompetensen och allt vad man kan erbjuda en arbetsgivare.
