President Lee, vilka är de största hoten mot säkerheten på den koreanska halvön och vad kan ni göra för att minska dem?

– Mer än något annat är det Nordkoreas strävan efter en kärnvapenarsenal som är det största hotet. Dessutom utgör den en allvarlig utmaning mot den internationella icke-spridningsöverenskommelsen och skulle kunna utlösa en kapprustning i Nordostasien.

Sedan frågan om Nordkoreas kärnvapenprogram dök upp i början av 1990-talet har förhandlingarna för att lösa problemet gått igenom många vändningar och turer. Gång på gång har överenskommelser nåtts och brutits. Sydkorea och det internationella samfundet kommer aldrig under några omständigheter att tolerera eller erkänna Nordkorea som kärnvapenmakt.

Den sydkoreanska regeringen hoppas att nordsidan ska ta initiativ till att engagera sig i en uppriktig dialog med syftet att främja interkoreanskt samarbete. Särskilt kan frågor om humanitärt samarbete lätt tas upp när och var som helst.

Vad anser ni att Sverige kan göra för att hjälpa till i denna fråga?

– Sverige har särskilda kopplingar till den koreanska halvön, bland annat därför att landet har upprätthållit diplomatiska förbindelser både med Nord- och Sydkorea. Sveriges ambassad i Pyongyang representerar också USA:s intressen. Med tanke på detta skulle Sverige kanske kunna hjälpa till att övertyga nordsidan att avstå från att utveckla kärnvapen genom att, i sin egenskap av ordförandeland i EU, sammanställa och överlämna budskapet från alla europeiska stater.

Korea har utmärkt sig genom sitt sätt att ta sig ur den ekonomiska krisen. Vilken politik anser ni har varit den mest effektiva för att tackla krisen?

– Vi var mycket tidigt ute med åtgärder som att sänka skatter, sänkta räntor och öka offentliga satsningar. Jämfört med för tio år sedan, då Sydkorea drabbades hårt av finanskrisen, försäkrade sig landet denna gång om tillräckliga utländska reserver när krisen nalkades. Tidigare finanskriser har lärt oss läxan hur man hanterar så svåra uppgifter som att sanera dåliga lån och strukturera om företag.

Ni lägger stor vikt vid grön tillväxt och en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Vilka är huvudproblemen där?

– Nyckeln till en framgångsrik grön politik ligger i att skapa ett nationellt samförstånd kring att den är nödvändig med tanke på situationens allvar. Sydkorea är faktiskt beroende till praktiskt taget 100 procent av import för att klara sitt energibehov. Förra året översteg importen 140 miljarder dollar. Mot den bakgrunden är det en avgörande uppgift för nationen att förändra sin fossilbränsleberoende ekonomi och industristruktur. Det är emellertid ingen lätt uppgift att ändra vanor och grundläggande förhållanden inom energiintensiva industrier.

– För att göra verklighet av gröna planer har regeringen formulerat lagar, bland dem ramlagar om grön tillväxt och en femårsplan. Femårsplanen kommer att innebära att ett belopp som motsvarar två procent av BNP investeras i att möta det förändrade klimatet och för att utveckla grön teknik.

– Ytterligare ett viktigt steg är att underlätta för en livsstil med låga koldioxidutsläpp och energisparande att slå rot. Det innefattar begränsningar av privat bilkörning och inköp av energisnåla bilar som släpper ut mindre koldioxid så att vi kommer i nivå med länder som ligger i framkant. Dessutom måste vanemönstren för luftkonditionering och belysning i hemmen förändras.

– När man strävar efter grön tillväxt är utvecklingen av ny, grön teknik helt avgörande. Sydkorea hoppas kunna samarbeta med Sverige, som är känt för sin avancerade industri och teknik. Sålunda menar jag att förutsättningarna för ett sådant samarbete är mycket goda med tanke på Sydkoreas konkurrenskraftiga bredd när det gäller grön teknik och IT.

Anser ni att G8 är ett givande samarbete eller tycker ni att G20, där Korea och andra viktiga ekonomier är fullvärdiga medlemmar, måste agera som ett alternativ till G8?

– Det verkar finnas gränser för hur effektivt världsomspännande kriser kan hanteras inom ramen för G8, vilket den aktuella finanskrisen visat. G20 är effektivare än G8 på att tackla globala frågor som energi- och matkriser liksom klimatförändringen eftersom G20, såsom en sammanslutning av både utvecklade och växande ekonomier, representerar 85 procent av världens BNP.

Hur ser ni på det svenska välfärdssystemet?

– Det är sinnebilden av den nordiska modellen. Systemet är berömt för sina stora utbetalningar vilka lett till en allmänt hög välfärd för befolkningen. Jag har också förstått att det är anmärkningsvärt genom att det skapar jämlikhet och ekonomisk effektivitet. Systemet verkar med andra ord åstadkomma ökad sysselsättning och produktivitet samtidigt som fattigdomen och orättvisor i löner minskas.

– Korea och många andra länder kan lära mycket av det svenska systemet. Men problemet är att länderna har grundläggande skillnader i sociala, ekonomiska och andra förhållanden. Det skulle därför inte vara lätt för Sydkorea att tillämpa det svenska systemet rakt av.

Frihandelsförhandlingarna mellan Sydkorea och EU har nu kommit igång. Vad betyder ett sådant avtal?

– Jag hoppas att Sydkorea och EU kommer att träffa ett avtal. På så sätt skulle de skicka ett starkt budskap till världssamfundet att den pågående finanskrisen bör lösas med en ökning av den internationella handeln.

Detta är en förkortad version av intervjun, i svensk översättning av Lars Ryding. Läs hela intervjun på engelska genom att klicka på länken till höger. Intervjun med president Lee Myung-Bak är gjord via e-post.