GENÈVE Här i Schweiz går knappt en dag utan rapporter i medierna om den kontroversiella Gripenaffären. Ena dagen är 22-miljardersaffären på upphällningen, nästa försvaras den med näbbar och klor av regeringen. Ena stunden läcks svidande rapporter om Gripen, nästa försäkrar försvarsministern att Gripen är det ”mest optimala” för alplandet. Sällan har en vapentransaktion varit så hett omdiskuterad och skapat så starka känslor som Gripen i Schweiz.

Men vapenaffärer är i allmänhet mycket laddade uppgörelser. Få marknader är så dominerade av aggressiv konkurrens som världsmarknaden för stridsflygplan, eftersom enorma summor står på spel och affärerna är omgivna av politiska påtryckningar och korruption. Ett avancerat stridsplan kostar över 40 miljoner dollar, och hela marknaden uppskattas vara värd 16 miljarder dollar årligen – en kolossal summa.

Det är dock bara elva länder i världen som tillverkar stridsflygplan, och de stora spelarna är USA och Ryssland. Sverige är en lilleputt som bara exporterat 37 Gripenplan under det senaste årtiondet. Fast sett i relation till svensk vapenexport väger Gripen tungt. Det berättar Siemon Wezeman, förvarsexpert vid SIPRI.

De största bolagen är amerikanska Boeing, det europeiska konsortiet EADS och det amerikanska samarbetsprojektet Lockheed Martin. Svenska Saab och franska Dassault hör till mellanklassen. Bland storköparna märks Indien, Israel och Förenade Arabemiraten som stått för en tredjedel av alla stridsplansinköp de senaste åren. Framförallt är det klassikerna F/A-18 Super Hornet (Boeing) och Eurofighter Typhoon (EADS) som säljs runtom i världen.

Fast på längre sikt kommer enskilda företag som tillverkar stridsflygplan inte att kunna överleva, menar Wezeman.

– Utvecklingskostnaderna är för höga. Det handlar om miljarder och åter miljarder dollar. För företag som Saab och Dassault blir det ohållbart. Nästa generation stridsplan kan bara produceras av koalitioner av tillverkare, säger han.

LÄS MER: Gripenchefen: ”Jag är avlyssnad”

LÄS MER: Analys: Därför borde Saab satsa mer civilit

Men just nu är flera nya stridsplansaffärer på gång, och Gripen är med i slaget om de tre viktigaste: Indien, Brasilien och Schweiz. För Indiens del tycks beslutet vara fattat, sedan regeringen i januari meddelat att man väljer 126 Rafale – vilket fick Dassaultaktien att rusa i höjden med 18 procent. Förhandlingarna har pågått i åtta år och varit omskrivna eftersom det handlar om en av världens största militäraffärer – värt hisnande 20 miljarder dollar. Men kontraktet är ännu inte undertecknat, och en utredning har inletts om misstänkt korruption kring valprocessen.

För Rafale vore Indienaffären ett stort genombrott. Sedan det högteknologiska stridsplanet utvecklades för rekordsumman 53 miljarder dollar 2008 har man inte lyckats exportera ett enda plan. Rafale har missat affärer i Singapore, Sydkorea, Marocko, Nederländerna och Schweiz. Franska försvarsministern Gerard Longuet har sagt att produktionen av Rafale upphör 2018 om man inte lyckas med en exportaffär. Därför sitter hela Dassault-ledningen på helspänn.

– Det tar alltid lång tid för indierna att bestämma sig i försvarsaffärer. Det finns jämt misstankar om korruption, och ibland stannar affärerna upp helt och hållet, säger Peter Felstead, chefredaktör på försvarstidskriften Jane´s Defense Weekly.

Besvikelsen är dock stor i det europeiska konsortiet EADS som trodde att vidundret Eurofighter Typhoon skulle vinna Indien-racet. Hos Saab finns också en viss besvikelse, men man fokuserar nu på Brasilien och Schweiz.

Även Brasilien är en jätteaffär som uppskattas vara värd mellan 4 och 12 miljarder dollar, beroende på hur många stridsplan regeringen väljer i slutändan. För tillfället handlar det om 36 plan där Gripen, F/A-18 Super Hornet och Rafale strider om kontraktet.

– Brasilien väntas bestämma sig kring juli. Förhandlingarna är som mest intensiva nu. Det handlar lika mycket om flygplanen som politiska hänsyn och hur mycket Brasiliens industri kan gynnas av motköp och teknologiska samarbeten, säger Peter Felstead.

LÄS MER: Norge köper stridsflygplan för 60 miljarder

Bakom kulisserna rapporteras om ett försvarspolitiskt spel mellan Brasilien och Indien. Brasiliens försvarsminister Celso Amorim vill ha ett tätare samarbete kring försvarsmaterial, och antas försöka få ”grupprabatt” om landet också väljer Rafale.

– Indiens beslut kan inverka på Brasiliens val, eftersom det visar att Rafale som hittills aldrig exporterats, nu har en kund. Det kan få båda länderna att satsa på samma plan, säger försvarsexperten Nelson During vid försvarssajten Defesanet.

Men Gripen är inte chanslöst i Brasilien, menar Peter Felstead.

– Gripen E/F är ett mycket bra plan med ny Aesa-radar som gör planet mer kraftfullt och som dessutom kan utvecklas vidare. Rafales plattform är i slutfasen och kan inte utvecklas mer. Fast Rafale har prövats i strid i Libyen medan Gripen E/F bara är en prototyp, resonerar Felstead.

Gripen E/F kommer också eventuellt att köpas av svenska regeringen vilket inger hopp om andra affärer; ”ingen vill vara först med att köpa ett nytt plan”, säger Felstead.

Fast Gripen har redan fått klartecken från Schweiz, även om affären inte är helt i hamn. Den schweiziska regeringen vill köpa 22 plan för 3,1 miljarder schweizerfranc. Men köpet är kontroversiellt, och motståndarna anser att flygplansköpet är alltför dyrt och onödigt.

Nyligen beslutade den schweiziska regeringen att skapa en fond för att finansiera Gripenköpet, vilket tros fördröja det definitiva beslutet med minst två år. Dessutom väntas en folkomröstning om stridsplanen, vilket riskerar att stjälpa hela affären. Men vid Saab är man fortsatt positiv.

– Vi ger schweizarna ett brett erbjudande där även underhåll, utbildning, logistik, utveckling och produktion i landet ingår. Industrisamverkan är ett viktigt konkurrensmedel, säger Bertil Hellström, stabschef vid Saabs marknadsavdelning.

Industrisamverkan – eller motköp – väcker frågan om korruption. Motköp ingår i alla stridsplansaffärer, och innebär att köparlandet kräver att säljaren köper varor eller investerar i landet. Det kan gälla bygge av flygplansdelar eller indirekta motköp som investeringar i hotell eller fabriker. I Europa är motköpen oftast 50 procent av kontraktsvärdet, i övriga världen 100 procent. EU vill förbjuda motköp som anses snedvrida konkurrensen.

– Slutgiltiga beslut grundas inte på ekonomiska eller teknologiska skäl utan ofta på programmet för motköp, enligt Mark Pyman försvarsexpert vid Transparency International.

Motköpen är i sig inte korruption, men de anses öppna dörren för korrupta affärer och missbruk. De kan utformas så att personer i maktställning gynnas och därmed köper planen. Hotell eller fabriker ägs exempelvis kanske av försvarsministerns bror.

– Vi är inte emot motköp, men kritiska till att många motköpsprogram är hemliga och dunkla samt innebär risker för korruption. Det talas väldigt lite om dem. I Indien är motköpsprogrammet överhuvudtaget inte känt, säger Mark Pyman.

Men den vanligaste korruptionen är mutor och betalningar till agenter och mellanhänder, där flera stora skandaler har uppdagats. Så misstänktes exempelvis Saab och delägaren BAE Systems för att ha mutat sig till beställningarna från Sydafrika, Tjeckien och Ungern genom att betala agenter mångmiljonbelopp. Den sydafrikanska polisutredningen har nyligen återupptagits.

– Men vi är benhårda när det gäller korruption och har nolltolerans. Är korruptionsrisken för stor kliver vi av affären. Det har hänt flera gånger, säger Bertil Hellström utan att vilja ge några direkta exempel.

Fast med jättesummor, tusentals arbetstillfällen och nationell prestige på spel blir flygplansförhandlingarna ofta politiska köp där korruptionsrisken är uppenbar, säger Mark Pyman. Regeringar erbjuder fördelar eller använder förtäckta hot för att vinna kontrakt. Det blir ytterst en konkurrens mellan stater, menar han.

Men till fulspelet hör också smutskastning. Vid Saab berättas om hur ”vaktmästaren dragit i spaken till elsystemet just som presentationen av planet börjat” samt om hätska kampanjer med desinformation.

– Felaktiga uppgifter sprids om anbud och prestanda. Det är svårt att värja sig mot sådana kampanjer. Fast det är del av spelet bakom kulisserna på denna konkurrensutsatta marknad, säger Bertil Hellström.