Värmer du gröten efter Karl Bertil Jonssons julafton i kväll? Då är du inte ensam. De svenska hushållens traditioner under dagen liknar varandra så pass att energibolagen kan se hur elanvändningen går upp eller ner enskilda timmar. Totalt sett ökar också hushållens energiförbrukning i julhelgen. De flesta är hemma vilket innebär fler tända lampor och mer matlagning, vilket också avspeglar sig på elräkningen.

– Det är inte konstigt att vi får en högre förbrukning på vintern. Vi vill ha mysig belysning och det är mörkt ute. Många tänker inte så mycket på att ljusstakarna drar mycket energi, säger Anita Aspegren, enhetschef på Energimyndigheten.

Men olika aktiviteter kostar olika mycket. Att värma glögg runt ett öre per mugg medan att ha en julgransbelysning tänd dygnet runt i en månad kostar ungefär 50 kronor enligt energibolaget Fortum. Men det beror också på vem som räknar. Enligt energisajten Elprisguiden kostar samma sak 165 kronor. Båda källorna är dock överens om att det kostar ungefär en femma att griljera skinkan.

Energimyndigheten har mätt elförbrukningen i 400 hushåll under ett år och kommit fram till att det går åt ungefär 50 kilowattimmar mer, vilket motsvarar 50 glödlampor tända dygnet runt i en månad, i december och januari jämfört med månaderna före och efter, och då är inte värme inräknat. Bland de saker som har mätts, till exempel tv-tittande, matlagning och kyl- och frys, är belysning det som ökar allra mest under perioden.

Myndigheten har också testat olika adventsljusstakar och kommit fram till att mycket energi kan sparas om de gamla ljusstakarna med glödlampor byts ut mot nya med ljusdioder. Då skulle det enligt dem gå att spara energi motsvarande årsförbrukningen i 2320 villor – om man räknar med att en miljon hushåll har tre adventsljusstakar tända i en månad.

– Men troligtvis finns det många fler ljusstakar än så i Sverige. Vi har räknat på en miljon hushåll när det faktiskt finns fyra miljoner. Dessutom finns inga uppgifter om hur många adventsljusstakar som är tända på alla kontor och företag, säger Anita Aspegren.

Störst skillnad var det mellan ljusstaken med ljusdioder och en äldre modell från 1990-talet. Där den senare drog nästan femton gånger mer el och skillnaden i pris på en månad uppgick till 18 kronor mer för den äldre varianten.

En enstaka ljusstake med en genomsnittlig energiförbrukning gör kanske inte någon större skillnad på elräkningen för den enskilde. Men däremot betyder de flera miljoner ljusstakar som lyser i fönstren kring jul att mycket extra energi går åt sammanlagt.

– Även en produkt som ger drar lite el ger en synlig skillnad om man tittar på hela Sverige. När det kommer till större arrangemang som ljusslingor på balkonger och i häckar och tomtar på taken så det på elräkningen även för den enskilde, säger Anita Aspegren.

Julen kunde alltså betyda bra tider för elbolagen mätt i inkomster, men så är det inte. Tvärtemot vad man kan tro minskar den totala energiförbrukningen vid jul eftersom industrier och företag har stängt. Enligt Fortums beräkningar går den ner med 15-20 procent under julafton, juldagen och annandagen jämfört med en vanlig helg.

– Hela samhället stannar av lite grann under julhelgen, säger Mats Persson, chef för finansiell elhandel på Fortum.

Och just den här julen kan energianvändningen minska ännu mer eftersom många industrier på grund av dåliga tider har valt att ha stängt extra länge. Hushållens energislöseri i helgen blir därför lite av en motvikt för elbolagen.

– Om folk inte skulle tända julgranarna vid jul så skulle den totala energiförbrukningen antagligen gå ner mycket mer, säger Mats Persson.