Debatten om de höga elpriserna och de stora energijättarna Vattenfall, Fortum och Eons vinster har blivit allt intensivare. Bolagen har anklagats för en extrem lönsamhet, överprissättning och att försöker dölja vinsterna i Sverige.
Flera företrädare för de största svenska industriföretagen skräder inte orden när de nu riktar skarp kritik mot de höga elpriserna. De menar att den svenska elmarknaden, som byggts upp av staten och svenskt näringsliv, inte fungerar. Sveriges konkurrenskraft, tillväxten och jobben hotas, menar de.
– Sedan avregleringen har elmarknaden fungerat utomordentligt dåligt och det beror på väldigt många faktorer. Vi har en prissättningsmekanism som inte är rimlig och sedan har införandet av utsläppsrätter och gröna certifikat fått ett olyckligt genomslag på priserna. Problemen på elmarknaden avindustrialiserar landet, säger Sverker Martin-Löf till E24.
Gruvbolaget Bolidens vd Lennart Evrell är också kritisk.
– Höga elpriser är extremt ogynnsamt och ett fundamentalt problem för den svenska basindustrin, säger han till E24.
SvD Näringsliv har bett de tre stora elbolagen att kommentera kritiken.
– Jag förstår den oro som såväl storkunder inom basindustrin som enskilda personer känner för elkostnaderna, säger Jonas Abrahamsson, vd för Eon Sverige.
Han menar att vinterns marknadspris präglats av en extremt kall väderlek i kombination med rekordlåga nivåer i vattenkraftmagasinen i såväl Norge som Sverige. Därtill har efterfrågan på el i Norden gått upp kraftigt under det senaste året till följd av den starka ekonomiska utvecklingen.
– Under de senaste åren har vi sett en i mångt och mycket positiv utveckling inom energipolitiken, vilket har inneburit att vi och andra vågar investera. Dock är ledtiderna oerhört långa, säger Jonas Abrahamsson.
Ni talar om ansvarsfullt agerande. Är det ansvarsfullt att äventyra tillväxt och arbetstillfällen genom det som många anser vara en överprissättning?
– Vi ser oss som en del av svensk basindustri och tar ett enormt ansvar som en av Sveriges största privata investerare med 58 miljarder i investeringar under 2006-2013. Det är investeringar som bidrar till omställningen av energisystemet och kommer kunderna till godo i form av mer elproduktion och säkrare elleveranser, svarar Jonas Abrahamsson.
I en analys i måndagens SvD Näringsliv skrev E24:s börskrönikör Torbjörn Isacson om elbolagens enorma vinster per anställd, långt över nivåerna inom industrin.
Eon säger att jämförelsen baseras på ett nyckeltal som över huvudtaget inte beaktar hur kapitalintensiv verksamheten är och vilka investeringar som krävs.
– De senaste fem åren har vi investerat ca 45 miljarder kronor, vilket gör oss till en av landets största privata investerare. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick under 2009 till knappt 9 procent, vilket jag inte tror speciellt många oavsett bransch skulle kunna betrakta som anmärkningsvärt eller ens högt, säger Jonas Abrahamsson.
Också Fortum slår tillbaka och menar att jämförelsen av Fortums ekonomiska resultat är missvisande. Jämförelsen utgår från resultatet per anställd, vilket inte alls är ett relevant mått för den kapitalintensiva energibranschen.
– I artikeln jämförs resultatet per anställd i energibolag och ett antal svenska basindustriföretag. Ett relevant jämförelsemått som också inkluderar hur mycket kapital som binds upp i verksamheten är istället företagens avkastning. Det visar vilken avkastning som företagen har på det arbetande kapitalet, påpekar Agneta Molinder, presschef på Fortum Sverige.
En jämförelse av avkastningen på sysselsatt kapital 2000-2009 visar att avkastningen i till exempel den svenska gruvnäringen var högre (15 procent) än för de tre största nordiska energibolagen (12 procent). Fortumkoncernens avkastning på sysselsatt kapital 2010 var 11,6 procent.
SvD Näringsliv har också bett Vattenfall kommentera kritiken men får veta att vd Øystein Løsethhar som policy att inte kommentera enskilda artiklar i media.
