Tokyo Japans utrikeshandel svängde 2011 till underskott för första gången på flera årtionden. Och i januari visade hela bytesbalansen underskott för första gången sedan den globala finanskrisen.

Exporten tyngs av den starka yenen och importen har fördyrats av kraftigt ökad import av framför allt naturgas för att ersätta elen från de avstängda kärnkraftverken.

Samtidigt beräknas återuppbyggnaden efter katastrofen i mars 2011 kunna kosta mellan 4 och 6 procent av ett års BNP.

Ändå ser ledande japanska företrädare stora chanser till ekonomisk förnyelse i katastrofens spår, om rätt sorts investeringar görs under återuppbyggnaden.

– Den japanska ekonomin är inte i dåligt skick. Men de drabbade regionerna måste bygga mer motståndskraftiga samhällen, bland annat genom att få folk att bo högre upp, säger en av regeringens biträdande kabinettssekreterare, Noriyuki Shikata.

i klarade oljechockerna på 1970-talet, så vi borde klara detta också.

Noriyuki Shikata, Japanska regeringens biträdande kabinettssekreterare.

Samtidigt pågår en stor utvärdering av energipolitiken.

– Tidigare var vi inställda på att öka kärnkraftens andel av elproduktionen från 30 procent till 50 procent år 2030. Men nu kommer ett starkt tryck att utveckla förnybar energi, säger Noriyuki Shikata.

– Vi måste bli mer energieffektiva. Vi ska bli mindre beroende av kärnkraft och satsa mer på förnybar energi som vind och sol. Geotermisk energi expanderar också. Dessutom är Japan ledande i teknik för kolrening.

– Vi klarade oljechockerna på 1970-talet, så vi borde klara detta också, fortsätter Noriyuki Shikata.

Regeringen vill alltså se en bred satsning på många sorters spetsteknologi, bland annat genom ekostäder och smart utnyttjande av energi.

Samma förhoppningar finns också i regeringens nya återuppbyggnadsbyrå, som ska samordna stödinsatserna i de katastrofdrabbade områdena.

Där säger viceministern Yoshimori Suematsu att han ser ett intresse bland företag för att satsa i dessa områden. Själv vill han gärna få dit stora satsningar i solkraftsindustrin och andra nya energibranscher, liksom vårdföretag och medicinsk industri.

Samtidigt ska samhällsstrukturen byggas upp för att bättre klara nästa katastrof, bland annat genom dubbla vågbrytare i kombination med vägar som också kan vara barriärer.

För den japanska industrin som helhet präglades förra året av två stora avbrott. Först bröts leveranskedjor och energiförsörjning av jordskalvet och tsunamin den 11 mars. Sedan följde höstens stora översvämningar i Thailand, där japanska företag har stor tillverkning.

Nu har industrin återställt det mesta av sin produktion, även om leveranserna från Thailand fortfarande släpar efter. Bilindustrin har gått i spetsen och fått i gång sina underleveranser snabbare än väntat. Och regeringen tror att BNP kan växa ett par procent i år.

i klarade oljechockerna på 1970-talet, så vi borde klara detta också.

Noriyuki Shikata, Japanska regeringens biträdande kabinettssekreterare.

Återuppbyggnaden och kärnkraftens framtid är de stora frågorna. Men det finns flera trender som nu präglar Japans ekonomi.

• Handelsbalansen har alltså svängt från överskott till underskott. Frågan är om förändringen är tillfällig eller permanent.

• Yenens växelkurs har försvagats något på sistone, men den är fortfarande så hög att många exportföretag lider av det. Det driver än mer produktion ut från Japan och skärper farhågorna för en urholkning av landets industri. Men det öppnar också för japanska uppköp av utländska företag.

• Den väldiga japanska statsskulden fortsätter att öka, men finansieringen av katastrofstödet och återuppbyggnaden sker genom särskilda obligationer som fått stort gehör hos allmänheten.

• Premiärminister Yoshihiro Noda driver envist på för att få igenom en höjning av momsen i två steg, från 5 till 10 procent, för att täcka framtida socialförsäkringskostnader och åldringsvård. Men höjningen är inte godkänd i det splittrade parlamentet än.

• Bank of Japan fortsätter att hålla styrräntan runt 0,1 procent. Centralbanken har ökat likviditeten på marknaderna och nyligen sagt att den vill se en inflation på en procent. Det är dock inte ett formellt inflationsmål, betonar en källa inom Bank of Japan.

• Elektronikbjässar som Sony, Panasonic och konkursdrabbade Elpida, Japans enda tillverkare av DRAM-chips, har problem i konkurrensen med inte minst sydkoreanska företag. Andra företag som Mitsubishi och Toshiba har varit snabbare med att släppa hårt utsatt konsumentelektronik och inrikta sig på industriell elektronik, till exempel nya marknader för elbilar och smarta elnät.

– Nyckelfrågan är hur vi kan fortsätta med modernisering och bli mer innovativa i en värld präglad av överproduktion och låga priser, säger Japans ekonomiminister Yukio Edano, som var regeringens ansikte utåt under krisen för ett år sedan.

– Vi måste ändra vår ekonomiska struktur och öka värdeförädlingen i tjänstesektorn för att klara behoven hos vår åldrande befolkning. Vi måste också förbättra energieffektiviteten och utveckla nya energislag, säger Yukio Edano som också vill slå ett slag för Cool Japan, alltså att sprida japansk musik och japansk dramatik i övriga Asien.