Tokyobörsen steg i går med tio procent i yran över räntesänkningen i USA och i förväntan om en liknande räntelättnad i Japan i dag. Det blev tredje dagen i rad med spektakulära uppgångar på den vilt krängande Tokyobörsen, som så sent som i måndags rasade till sin lägsta nivå på ett kvarts sekel.
Men trots veckans återhämtning låg Nikkeis aktieindex 20 procent lägre vid stängningen i går än första dagen i oktober.
Samtidigt presenterade den japanska regeringen sitt andra stimulanspaket på två månader. Det innehåller skattelättnader och ökade statsutgifter på nästan 27 biljoner yen – motsvarande drygt 2 000 miljarder kronor eller cirka fem procent av Japans BNP. Paketet i augusti var knappt hälften så stort.
Enligt premiärminister Taro Aso kämpar världen nu med en ”finansiell storm som bara inträffar en gång på 100 år”. I det läget är den viktigaste uppgiften att ”dämpa människors oro över sina livsvillkor”, framhöll Aso som också antydde att han förmodligen väntar med att utlysa nästa val till parlamentets underhus.
Gårdagens paket är främst inriktat på att stimulera konsumtionen och stärka hushållens ekonomi. Där ingår bland annat ökade skattelättnader på huslån, lindrigare beskattning av kapitalvinster och sänkta avgifter på regionala motorvägar.
Nästa stimulansförsök kan komma redan i dag, när Bank of Japan eventuellt sänker sin redan låga styrränta från en halv procent till en kvarts procent.
Men börslyften och stimulansåtgärderna är ingen omedelbar bot på den japanska industrins valutaproblem. Yenens starka kurs är en extra belastning för japanska exportföretag när de som alla andra drabbas av världsmarknadens sjunkande efterfrågan på bilar, hemelektronik och verkstadsprodukter. Numera krymper ju till och med Toyotas försäljning.
Att just yenen stigit så mycket i höst är knappast ett styrketecken. I stället beror det till stor del på en omkastning i den internationella spekulationshandeln. Tidigare har massor av investerare lånat i yen till låg ränta för att satsa i andra valutor med högre räntor. Detta räntespel (”carry-trade”) har uppenbarligen minskat på sistone, och då stärks yenen.
I går rörde sig växelkursen runt 99 yen per dollar och 128 yen per euro. Det innebar visserligen en klar försvagning jämfört med början av denna vecka, men yenen är fortfarande alldeles för stark för många av Japans exportföretag. De senaste tre månaderna har yenen stigit med 26 procent mot euron och 10 procent mot dollarn.
Problemet illustrerades i torsdags när Sony rapporterade ett vinstfall på 72 procent senaste kvartalet: var gång kursen för en euro sjunker med en yen förlorar Sony en halv miljard kronor i vinst.
Samma problem genomsyrar veckans kvartalsrapporter från Japans börsbolag. Efter Toyota, Honda och Sony pekade i går ytterligare några bolag ut yenen som en av bovarna bakom försämrade resultat:
• Biltillverkaren Mazdas vinst föll med 45 procent.
• Elektronikföretaget Sharps vinst föll med 35 procent.
• Elektronikjätten Hitachi svängde från vinst till förlust.
• Speltillverkaren Nintendo varnade för lägre helårsvinst, trots att vinsten ökade med 9 procent senaste kvartalet.
Å andra sidan svängde både fordonstillverkaren Mitsubishi och elektronikföretaget NEC till vinst, så tendensen var inte helt entydig.
Till oron bidrar också allt fler tecken på att de japanska bankerna pressas av börsfallet och finansoron, även om de inte har gjort så stora förluster på bolånemarknaden i USA. I går sänkte landets näst största bank, Sumitomo Mitsui, sin vinstprognos för helåret med 63 procent med hänvisning till stigande låneförluster.
