Veckan har varit fylld av dramatiska bilder från ett lidande folk. Samtidigt har både den japanska och internationella finansmarknaden reagerat starkt på alla händelser.
Investerare har undvikit risk och letat efter stabilitet.
Börsen har tagit stryk, inte bara i Tokyo. Obligationer, inte minst statsobligationer, har blivit en tillflyktsort för kapitalet på världens finansmarknader.
I vanlig ordning har guld, dollar och schweizerfranc stärkts medan mindre valutor som den svenska tagit stryk.
– Många har legat långt i kronor och väljer att gå ur nu, säger Stefan Mellin, analytiker på Danske Bank.
Det betyder att de varit med under uppgången och i dagsläget väljer att ta hem den vinst de gjort och placera i säkrare valutor som USA-dollarn.
Även den japanska yenen har stärkts. Orsaken är att Japan har mycket kapital placerat utomlands. När de ska bygga upp landet efter katastrofen måste de (antagligen) sälja dessa och växla in betalningen i yen och då stiger efterfrågan på den japanska valutan.
I torsdags nådde yenen sitt högsta värde mot USA-dollarn sedan efterkrigstiden.
Natten mot fredagen enades G7-länderna (sju av världens största ekonomier) om att sälja yen för att pressa ned värdet på valutan. De vill därmed minska den skada som en stark japansk valuta kan orsaka landets ekonomi efter jordbävningen.
Att Japan har kastats in i en akut kris är uppenbart. El- och bränsleförsörjningen sviktar, kursrasen på Tokyobörsen har varit dramatiska, hamnar är skadade, mycket av utrikeshandeln har tillfälligt förlamats.
Industrins leveranskedjor är störda och många fabriker har stått stilla efter skalvet. Det kommer att märkas utomlands, eftersom omkring en sjundedel av världsproduktionen av bilar, datorer, konsumentelektronik, lcd-skärmar och vitala elektroniska komponenter sker i Japan.
Samtidigt står det direkt drabbade området inte för mer än några få procent av Japans BNP, så landets ekonomi som helhet väntas inte bli dramatiskt försämrad, när de akuta problemen har lösts – under förutsättning att inte de radioaktiva utsläppen blir katastrofala.
Men frågan är hur de ekonomiska effekterna blir på litet längre sikt, och om katastroferna kan knäcka den tillväxt som tidigare förutspåtts för i år. En vanlig bedömning är att Japans BNP minskar de närmaste månaderna, men sedan följer en återhämtning som tar igen förlusterna. Stimulanseffekten kan med tiden bli större än de inledande bakslagen.
Förlusterna i produktionen kommer troligen att kompenseras av reparationer och ökat byggande under andra halvåret och nästa år, menar amerikanska Citibank. Därför blir Citibanks tillväxtprognos för hela år 2011 än så länge oförändrad på 1,7 procent, medan prognosen för 2012 förmodligen höjs något.
En liknande bild ger Japans ekonomiminister Kaoru Yosano. Enligt hans kalkyler skulle Japan förlora 1,2 procent i nationell BNP om en tredjedel av produktionsförmågan i de direkt drabbade områdena har slagits ut.
Å andra sidan kan utgifterna för återuppbyggnaden öka Japans BNP med 1-2 procent, så totalt sett kan katastrofen mycket väl höja tillväxten något i landet.
Dessa prognoser kan jämföras med det bråddjupa BNP-raset på cirka 10 procent efter den globala finanskrisens utbrott hösten 2008.
Men även om den totala effekten kan bli begränsad så har katastroferna rest en rad frågor:
• Kommer multinationella företag som nu tar hem personal från Japan att dra ned sin verksamhet i landet på längre sikt?
• Flyttas mer produktion ut till japanska fabriker utomlands, och blir det i så fall den flytten permanent?
• Kommer inköpare i andra länder att tappa förtroende för säkerheten i japanska leveranser, och tappar Japan i så fall mark som exportland?
• Hur ska Japan ställa om sin energiförsörjning? Cirka en femtedel av landets kärnkraftskapacitet är nu stängd, och det kan ta flera år innan den är något så när återställd. Ersättningen väntas först bli olja och kanske även mer kolkraft, men senare kan ökad import av naturgas täcka mycket av den förlorade kärnkraftsenergin. Det kan leda till högre internationella gaspriser.
• Tokyobörsens framtid är också ett stort frågetecken, efter veckans kursras och många år av besvikelser för aktieplacerare.
Det finns också mer omedelbara effekter:
• Japans redan extrema penningpolitik har blivit ännu lättare. Centralbanken Bank of Japan har den gångna veckan öst ut enorma belopp i tillfällig utlåning för att bromsa paniken på landets finansmarknader. Möjligheten att bryta upp från de senaste årens nollräntepolitik ser nu mer avlägsen ut, så länge Japans ekonomi behöver mer stimulanser.
• En av de tyngsta frågorna är hur mycket statsfinanserna försämras. Efter jordbävningen i Kobe 1995 motsvarade statens bidrag till återuppbyggnaden ungefär en procent av BNP, och nu är behoven sannolikt klart större.
Jämfört med det tidigare väntade budgetunderskottet på drygt 7 procent av BNP i år ser katastrofutgifterna visserligen nästan ut som felräkningspengar, men de höjer den redan rekordstora statsskulden som i år beräknats nå upp till drygt 200 procent av BNP (brutto), eller cirka 120 procent räknat netto.
Samtidigt påpekar kännare att Japan som nation har väldiga privata tillgångar och ett enormt sparande. Enligt Financial Times ekonomikommentator Martin Wolf är överskottet i Japans privata sektor så stort att det täcker statsskulden och även ger utrymme för en stor kapitalexport. Japan är enligt Wolf världens största kreditgivare, med nettotillgångar utomlands motsvarande cirka 60 procent av landets BNP.
Huvudscenariot för den globala ekonomin är att den pågående återhämtningen inte äventyras av katastrofen i Japan. De flesta bedömare är fortfarande mer oroade över utvecklingen i Mellanöstern och de oljeproducerande arabstaterna.
– Oroligheterna i arabstaterna har störst betydelse. Det har höjt oljepriserna sedan årsskiftet, säger Jörgen Kennemar, ekonom och råvaruexpert på Swedbank.
Han anser inte att händelserna i Japan kommer att äventyra den globala tillväxten.
– Det är utvecklingen i Mellersta Östern som är den viktigaste faktorn.
Han lämnar naturligtvis en brasklapp: det kan bli värre i Japan med radioaktivitet och nya skalv men huvudspåret är att det finns större hot mot den globala tillväxten än katastrofen i Japan.
Ett skenande oljepris har oroat konjunkturbedömare under kriserna i Tunisien, Egypten och Libyen. Tillsammans med stigande råvarupriser på metaller och livsmedel har det ökat riskerna för inflation.
Eftersom många länder fortfarande har låg tillväxt (efter finanskris och lågkonjunktur) är hög inflation det sista de vill ha.
Katastrofen i Japan väntas på kort sikt minska efterfrågan på olja och därmed sänka priset - vilket svenska bilister redan märkt av.
På längre sikt (vilket inte behöver vara mer än några månader framåt) ökar Japans oljeefterfrågan igen. Och den kan bli högre än förut om kärnkraften eller delar av den ska ersättas med olja.
Hur påverkas svensk ekonomi? Marginellt, tror de flesta.
Under veckan har finansminister Anders Borg och storbankernas chefsekonomer gjort bedömningen att effekterna på svensk ekonomi blir små.
Marknaden tror att Riksbanken blir lite mindre het på räntespaken. Marknadsförväntningarna ligger numera på att styrräntan ska vara 2,40 procent vid årsskiftet istället för som tidigare 2,65 procent. Marknaden förväntar sig alltså en räntehöjning á 0,25 procentenheter mindre under året. Det är den penningpolitiska effekten av katastrofen i Japan.
Globalt förväntas uppgången i oljepriset och andra råvarupriser dämpa den konjunkturuppgången men inte mer än att OECD-länderna får en tillväxt på 3 procent.
Den amerikanska och svenska ekonomin får en betydligt högre tillväxt än i euroområdet.
Skuldkrisen i Europa är inte över och utgör en hot mot återhämtningen och en potentiell fara för lägre efterfrågan för svenska exportföretag.
Eurozonens länder håller som bäst på att finslipa krismekanismer och i veckan fick Grekland lägre räntesats på sitt krislån och en förlängd återbetalningstid.
I USA ser utvecklingen allt stabilare ut, men husmarknaden är långtifrån frisk och arbetsmarknaden har lång väg att gå för att nå sysselsättningsnivåerna före finanskrisen 2008.
Men allt hänger ännu under ett hotfullt moln av ovisshet om de radioaktiva utsläppen. Skulle Tokyo behöva utrymmas spricker alla kalkyler.
