Jaime Veas har levt som papperslös i Sverige sedan 2003. Han kom från Chile i jakt på ett bättre liv och med hopp om att en dag kunna leva normalt. I sju år har han levt en osäker tillvaro - han arbetade svart och utnyttjades ofta av oseriösa arbetsgivare.
– Det lägsta jag fick betalt var 20 kronor i timmen, då skulle jag städa en trappa. Men det har hänt många gånger att jag inte fick några pengar alls för utfört arbete, i stället hotade arbetsgivaren med att ringa polisen.
Jaime Veas beskriver hur han hela tiden var på jakt efter jobb. Han skottade tak, diskade och städade. På kvällarna samlade han tomburkar i tunnelbanan. Efter några år kom hans fru och deras två barn också till Sverige och för två år sedan föddes lille Joel.
– När man är papperslös är det fritt fram att lura en. Det är svårt att hitta bostad, allt är osäkert. Man lever i ständig rädsla.
I december 2008 klubbades den nya lagen om arbetskraftsinvandring igenom och det blev lättare för arbetsgivare att rekrytera personal från länder utanför EU. Lagen innebär bland annat att det är arbetsgivaren själv som bedömer om det finns ett behov av att rekrytera utländsk arbetskraft. Det är utifrån den bedömningen som Migrationsverket sedan handlägger ärenden om uppehålls-, och arbetstillstånd.
När Jaime Veas hittade en arbetsgivare som var villig att anställa honom åkte han tillbaka till Chile och ansökte om ett arbetstillstånd som beviljade det för några veckor sedan.
– När jag klev av planet med tillståndet i handen kände jag att mitt värde som människa ökade. Jag var inte längre papperslös. Det är svårt att beskriva lugnet och friheten som jag känner nu jämfört med tidigare.
Fallet är långt ifrån unikt. Allt fler papperslösa börjar ställa krav på sina arbetsgivare om att de ska anställa dem lagligt - för ett vitt jobb innebär även uppehållstillstånd.
Victor Sifuentes har hjälpt papperslösa och flyktingar i över 20 år i Sverige. Han är sakkunnig i migrations- och flyktingpolitik och han säger att lagen om arbetskraftsinvandring är oerhört viktigt för vårt samhälle.
– Papperslösa är en verklig arbetskraft i Sverige. De finns här, de jobbar. Nu kan deras arbetsgivare anställa dem lagligt - betala avtalsenliga löner, se till att de har försäkring. Det finns ett behov av dessa människor, de gör jobben som svenskar eller folk med uppehållstillstånd inte vill göra. Så ser verkligheten ut.
Alejandro Firpo, jurist och enhetschef på Migrationsverkets enhet för arbetskraftsinvandring, säger att myndigheten får in allt fler ansökningar om arbetstillstånd från människor som tidigare fått avslag på sin asylansökan. En del av dem har varit papperslösa i upp till nio år.
– Folk har chans att legalisera sin vistelse i Sverige. Vi försöker nå ut med information till den gruppen. Om man sedan tidigare har ett beslut på utvisning men har fått ett arbetserbjudande räcker det med att man lämnar landet och söker arbetstillstånd. Processen kan i bästa fall ta bara några veckor, förklarar Alejandro Firpo.
Finns det inte risk för att systemet missbrukas av oseriösa arbetsgivare som tar hit folk och sedan utnyttjar dem?
– Vi kontrollerar företagen. Bland annat tittar vi på om de har råd att betala avtalsenliga löner. Cirka 15 procent av alla ansökningar avslås, bland annat på grund av misstanke om skenanställningar.
Som exempel tar Alejandro Firpo upp en korvkiosk som erbjöd tio personer arbete samtidigt. Han påpekar att lagen är tänkt att skydda arbetstagaren men tar upp att det finns grupper som är utsatta på den svenska arbetsmarknaden.
– Så fort vi får indikationer på att någonting inte står rätt till kontrollerar vi. När arbetstillståndet löper ut och man söker på nytt kan vi till exempel be den sökande visa upp lönespecifikationer för att se om han eller hon verkligen fått rätt lön.
Jaime Veas arbetar nu som lokalvårdare i Stockholm, snart är fruns och barnens tillstånd också klara. Familjen har ett helt annat liv nu jämfört med för bara några månader sen. De ser sin framtid i Sverige.
– Jag vill leva här, lära mig svenska, bidra till samhället, säger Jaime Veas.




