Frankrikes finansminister Francois Baroin talar med pressen på väg in till finansministermötet i Bryssel under måndagen.
Foto: Virginia Mayo/AP
Uppgörelsen väntas minska Greklands skuldnivå till 120,5 procent av BNP, enligt källor inom eurozonen.
Eurozonens finansministrar lyckades efter många timmars överläggningar sy ihop det nya stödpaketet för Grekland. I paketet ingår 130 miljarder euro i nödlån, kopplat till löften från Aten om stora besparingar.
Vid sidan av ministermötet fördes förhandlingar med privata långivare om nedskrivningar av Greklands skulder, för att se till skuldnivån inte överstiger 120 procent av BNP 2020, det mål som EU och IMF satt upp.
Källor uppgav att nationella centralbanker, liksom tidigare privata banker, gått med på förluster på grekiska obligationer, rapporterade Reuters.
Jean-Claude Juncker, ordförande för eurozonens finansministrar, sade vid en presskonferens tidigt på tisdagsmorgonen att nattens uppgörelse ska säkra Greklands framtid inom eurozonen.
- Vi har nått en långtgående överenskommelse om ett nytt grekiskt program med deltagande av den privata sektorn som kommer att leda till en mycket markant minskning av Greklands skuldbörda och bana väg för ett mycket märkbart finansiellt stöd från EFSF (EU:s räddningsfond) för att säkra Greklands framtid i eurozonen, sade Juncker.
- Det här är ett lugnande besked för räntemarknaden och det som de flesta trott ska gå igenom, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB Bank, i en kommentar.
Men Pousette tycker att det är viktigt att påminna om att det här bara är ett steg på rätt väg, och att det dessutom är stödlån nummer två.
- För grekerna återstår att genomföra alla åtgärder man planerar. När det grekiska parlamentet fattar beslut om vad man ska göra är det som att anmäla sig till ett maratonlopp. Sedan ska man springa det där loppet också.
Pousette säger också att även om beskedet lugnar marknaden så kan nya orosmoln dyka upp längre fram.
Nordeas chefekonom Annika Winsth välkomnar uppgörelsen:
- Jag tror att det var ett riktigt beslut utifrån de alternativ man hade att välja på. Både för Grekland och ur stabilitetssynpunkt hade det varit olyckligt om man inte hade kunnat lösa den här sista knuten, säger Annika Winsth, chefekonom vid Nordea.
TT: Vad händer nu?
- Nu är det fortfarande så att Grekland måste rätta in sig i ledet och rätta mun efter matsäck. De har ju hårda åtstramningar framför sig, över lång tid, så det är ingen lätt resa de har framför sig. Men de är fortfarande med inom samarbetet och de har ett stöd som kan hjälpa dem att hantera den akuta situationen här och nu.



