Uppifrån: Fujitsu-Siemens Amilo Mini, 1 kg – Acer Aspire One A110, 0.995 kg – Asus Eee 904HD, 1,36 kg.
Foto: stefan gustavsson
Att minidatorer blivit populära är inte så konstigt – de är små, lätta att bära med sig och kostar inte mer än många mobiltelefoner. Att köpa en extradator att ha med sig på resor och liknande är inte längre en jätteinvestering.
Den gamla devisen ”ju mindre, desto dyrare” gäller inte längre, men fortfarande är det så att man får mer prestanda i en större och dyrare maskin. Det förhållandet gäller ännu och mycket riktigt är ingen av de tre testade datorerna någon ersättare till speldatorn där hemma. Men till att surfa, vanliga kontorsuppgifter och lite enklare spel duger de gott och väl till.
När Asus presenterade sin första Eee-pc förra sommaren var det många som såg nyttan i en billig liten bärbar dator. Datorn blev snabbt en av de stora snackisarna bland teknikintresserade. Sedan dess har även vanliga konsumenter fått upp ögonen för dessa så kallade ultraportabla datorer. Intresset anses så stort att återförsäljarna Onoff och Dustin redan utsett produktkategorin till årets julklapp år 2008.
Det stora intresset medförde också att Asus inte fick ha marknaden i fred särskilt länge. I princip alla stora datortillverkare utom Sony och Apple har gett sig in i det här nyskapade budgetsegmentet.
Men Asus har ingen lust att släppa greppet om marknaden och är i dag den tillverkare som har i särklass flest modeller i sitt sortiment – från den lilla ursprungsmodellen till dyrare varianter med större skärm och mer utrustning. En av de färskaste heter Eee PC 904HD och släpps i Sverige i dagarna.
Om man vill vara lite elak kan man kalla den för en Frankensteinaktig blandning av överblivna delar från övriga Eee-modeller. Skalet och batteriet kommer från företagets dyrare modeller, medan skärm och processor är av enklaste slag.
Det går naturligtvis också att se på 904:an som ett försök att visa att tillverkaren tagit till sig av kritiken mot det lilla tangentbordet och den dåliga batteritiden hos föregångaren, men samtidigt hålla fast vid det låga priset.
Faktum är att om man bortser från att 904:an är större än konkurrenterna och väger ett par hundra gram mer så har de lyckats ganska bra. Tangentbordet lär vara stort nog för de allra flesta – även om det är i svampigaste laget. I SvD Näringslivs test har maskinen klarat närmare fyra timmar på en laddning, något som ingen av konkurrenterna i samma prisklass kommer i närheten av.
I den andra änden av den ultraportabla prisskalan finns Fujitsu-Siemens lilla Amilo Mini, som lanserades på IFA-mässan i Berlin för några veckor sedan och har säljstart i Sverige i oktober. Den har lika stor skärm och precis som Eee 904:an en traditionell hårddisk för lagring. Men där någonstans slutar likheterna. Amilo Mini levereras med Windows XP och är mer välutrustad med bland annat snabbare processor, Bluetooth och plats för ett Express Card.
På så sätt känns den mer trovärdig som arbetsverktyg, men tyvärr förstörs det intrycket av det minimala tangentbordet. Vi pratar små tangenter som sitter tajt. Allt för ofta trycker jag fel och att hålla uppe en vettig fart på skrivandet är i princip omöjligt. Dessutom har tillverkaren valt att placera knapparna för höger- respektive vänsterklick på var sin sida av pekplattan, vilket i princip gör att jag måste ta till båda händerna för enkla uppgifter som att dra och släppa något. Det är synd, för Amilo Mini är en av de mest konsekvent formgivna ultraportabla maskinerna som känns stabil och välbyggd, trots att testexemplaret är en förproduktionsmaskin som monterats för hand.
Sist ut i den ultraportabla testtrion är Acer Aspire One. Vid en första anblick ser den ut som en perfekt kombination av de båda andra maskinerna med samma snabba processor och smidiga format som Amilo Mini samt ett förvånansvärt stort och skönt tangentbord som faktiskt överglänser det som sitter i Eee 904HD. Men tittar man lite närmare upptäcker man en del skavanker som stör det annars utmärkta helhetsintrycket:
Standardbatteriet klarar tyvärr inte av mycket mer än två timmars användning på en laddning, musknapparna sitter lika idiotiskt placerade som på Amilo Mini och om det är tillräckligt ljust i omgivningen fungerar skärmen utmärkt – som spegel.





