Ericssons vd och koncernchef Carl-Henric Svanberg.
Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX
För drygt fem år sedan tog Carl-Henric Svanberg över som vd för Ericsson. Sedan dess har bolaget varit inne i en omfattande uppköpsrunda. Räknar man ihop alla förvärv hamnar prislappen på närmare 60 miljarder kronor.
Samtidigt har Ericsson gjort sig av med försvarsverksamheten och företagsväxlarna. Och nu senast försvann de tekniska plattformarna för mobiler in i ett nytt hälftenägt halvledarbolag.
Affärsivern förklaras av att Ericssonledningen, precis som alla andra i branschen, ser hur den tidigare skillnaden mellan fasta och mobila nät försvinner. Vi går under de närmaste åren mot en värld där vi kommer åt samma tjänster oavsett om vi använder mobil, dator eller tv.
Tekniken kombineras också på nya sätt. Vi kan till exempel i tv-apparaten se video i tv:n som förs över via bredbandet och betala för det via mobilen.
Just användningen av video ökar enormt och sajter som Youtube har redan satt stora spår i trafikflödet på internet. Men den helt dominerande delen av trafiken går i fasta nät och för att hänga med i utvecklingen var Ericsson tvunget att snabbt bli bättre på den fasta sidan.
Då krävdes en rad förvärv. För även om Ericsson en gång var helt dominerat av fast telefoni så svängde bolaget om under 1990-talet och blev världens största leverantör av mobilsystem.
–Vi lämnade aldrig de fasta systemen. Men vi var så framgångsrika på mobilsidan att folk glömde bort det andra. Sedan fanns det förstås ett behov av att komplettera på den fasta sidan, säger Torbjörn Possne, Ericssons försäljningschef och med i koncernledningen, när han ska förklara drivkraften bakom alla köp.
En stor del av förvärven har hamnat i Ericssons nätverksamhet. Men några har plockats in i det nya område för multimedia som Ericsson bygger upp. För näten ska ju fyllas med innehåll i form av video, musik, affärstjänster med mera och Ericsson vill sälja systemen som hanterar och tar betalt för alla tjänsterna.
Med det borde Ericsson stå rätt väl rustat när den länge omtalade sammanväxten mellan fasta och mobila nät tar fart och det kommer en rad nya nätbaserade tjänster.
Fast alla är inte övertygade om det. Helena Nordman-Knutson, telekomanalytiker på Öhman fondkommission, talar till exempel om att Ericsson nu harvar på för många olika håll och att alla köp hittills inte gett någon utdelning i form av ökat värde på bolaget.
Bortsett från köpen och problemen med att integrera bolagen finns det också ett par riktigt grundläggande utmaningar som Ericsson står inför. Martin Nilsson, telekomanalytiker på Carnegie, påpekar exempelvis att företaget fortfarande till stor del lever på att sälja utrustning för gsm, en mobilstandard som togs i bruk för 17 år sedan och där marknaden inte växt sedan 2005.
–Ericsson skulle behöva ett nytt ben som kan kompensera för en fallande gsm-marknad. De försöker ta sig därifrån men de borde ha börjat för länge sedan och de förvärv de nu gjort kan aldrig överskugga nedgången inom gsm. Och på den fasta sidan är Ericsson en väldigt liten aktör, säger Martin Nilsson.
Nu är det inte bara gsm som är problematiskt. Hela den samlade marknaden för mobil infrastruktur är i dag mindre än den var för åtta år sedan. För även om trafiken och antalet användare ökat dramatiskt så har teknikutveckling och hård kinesisk konkurrens gjort att telebolagen ständigt får mer kapacitet för pengarna.
Kontrasten är stor mot hur det är i en annan del av branschen, med mobilerna. Även om genomsnittspriset för en mobil fallit brant har marknaden mer än fördubblats under samma tid.
Att sälja infrastruktur, som Ericsson gör, är helt enkelt lite som att sälja asfalt. Det går bra så länge det byggs nya vägar och så länge telebolagen bygger nya nät. När den perioden är över och det mest handlar om att förbättra det som redan finns gäller det att ha andra uppdrag.
De uppdragen är Ericsson sedan länge på väg att skaffa sig. Företagets servicedel växer snabbt och Helena Nordman-Knutson beskriver satsningen på att sälja tjänster till telebolagen och driva deras nät som det bästa Ericsson gjort. I praktiken är det nu servicedelen som håller Ericssons försäljning i Europa uppe.
Och så finns som sagt alla de nya tjänsterna. Men här står Ericsson inför den verkligt stora utmaningen och den handlar om hur tjänsterna utvecklas framöver.
Ericsson satsar på att den nuvarande strukturen med starka nätoperatörer ska bestå. Precis som operatörerna i dag hanterar vanlig mobiltelefoni kommer de framöver att ha en central roll i försäljningen av alla nya nätbaserade tjänster. Det gynnar i sin tur Ericsson som fortsätter som stor leverantör till operatörerna.
Fast starka spelare inom it-industrin som Cisco, Intel, Google, och numera även Nokia, driver på för en helt annan utveckling. De ser hur mobilnäten, precis som de fasta bredbandsnäten, bara blir en enkel transportväg. Det verkliga värdet ligger i alla nya tjänster som utvecklas och säljs direkt av mängder av företag.
Hittills är det ingen tvekan om att den här mer öppna modellen varit den mest framgångsrika när det gäller att få fram nya tjänster.
–Jag är orolig för Ericssons utveckling. De sitter på ett stort tungt arv och de hamnar i en svår position om den öppna modellen slår igenom även inom mobilkommunikation, säger Martin Nilsson.
