Är Microsoft ett mjukvaruföretag? Självklart, deras program finns ju i de flesta av våra persondatorer.
Men hur är det med Ericsson, Sony Ericsson, Volvo lastvagnar och Scania? Knappast, de gör ju mobilsystem, mobiler och lastbilar, inte dataprogram. Eller hur ser det egentligen ut?
Svaret är inte så uppenbart. Visst lever de här svenska företagen på att sälja sina välkända produkter.
Men de är samtidigt stora mjukvaruföretag och Ericssons vd Carl-Henric Svanberg talar exempelvis stolt om att han faktiskt leder världens femte största programvaruföretag.
Fast det är få som tänker i de här banorna och det förklarar att företagen själva nu börjat tala om att det finns en stor, men dold, svensk programvaruindustri. Vi har visserligen inget Microsoft, men den utveckling av mjukvara som Ericsson, Volvo, ABB med flera ägnar sig åt matchar ändå väl vad de stora ”äkta” mjukvaruföretagen gör.
Påståendet verkar kanske förvånande. Men att de här företagen i det tysta växt fram som stora programvaruföretag är en direkt följd av att deras produkter ändrat karaktär. Prestanda och funktioner styrs i allt högre grad av den inbyggda elektroniken och de dataprogram som företagens utvecklare gjort.
Mobilen är ett bra exempel på hur snabbt utvecklingen gått. Till en början var mobilerna bara till för samtal och sms.
Men i slutet av 1990-talet hände det saker. Menyerna gick från text till bilder och mobilerna fick webbläsare, musikspelare och en rad andra funktioner. För varje förbättring som gjordes ökade mjukvaran snabbt och som grafiken visar ledde det till ett tydligt trendbrott för tio år sedan.
– Det finns inga tecken på att den här trenden avtar. Vi ser hur mjukvaruinnehållet fördubblas var artonde månad, säger Sten Minör som är ansvarig för Sony Ericssons strategi när det gäller mjukvara.
Samma skifte syns i bransch efter bransch. På Volvo Technology, som utvecklar transportlösningar och teknik för bland annat lastvagnar och personbilar, räknar man med att elektronik och mjukvara nästa år står för 25–35 procent av den färdiga bilens värde. I början av 1980-talet var motsvarande siffra lägre än 1 procent.
Ted Kruse, ansvarig för programvara och inbyggda system på Volvo Technology, talar om att elektroniken tar över allt fler system i bilarna, fordonen kopplas upp till omgivningen och hämtar information från radar, andra sensorer och direkt från internet och så börjar systemen samverka. I ett extremläge ska fordonet kunna ta över styrningen för att undvika en olycka.
– Där är vi inte ännu. Men det finns en stor potential för den här typen av system och allt fler inom fordonsindustrin arbetar med elektronik och programvara, säger Ted Kruse.
Men han pratar också om att det blir viktigt för industrin att lära sig ta betalt på nya sätt och införa nya affärsmodeller.
Tidigare köpte vi en färdig bil. Framöver kommer vi allt oftare att uppdatera bilen för att få tillgång till nya funktioner, som egentligen bara består i att nya program laddas ned. Då måste biltillverkarna också kunna ta betalt för mjukvaran och ha en arkitektur som gör att man kan införa ny teknik under bilens hela livslängd. Betalningen kan ske genom olika former av serviceavtal.
Samma fråga sliter telekomjätten Ericsson med. Företagets produkter krymper i storlek, blir mycket mer effektiva och i stället för att specialbygga lösningar använder företaget ofta vanliga standardiserade datorer.
Det som skiljer ut Ericsson från konkurrenterna är mjukvaran. Numera hänger också omkring 80 procent av Ericssons kostnader för forskning och utveckling ihop med mjukvara, dataprogram.
– Komplexiteten och kostnaden för att utveckla mjukvara ökar snabbt. Men allt som gör produkten unik är mjukvara, säger Ulf Wahlberg, chef för industri- och forskarrelationer på Ericsson när han framträder i samband med ett seminarium om den dolda svenska programvaruindustrin.
Att sälja mjukvara är nu ingen dum nisch, fråga bara Microsoft. Marginalerna är höga men det gäller också att kunna visa för kunderna att de verkligen får något nytt. Ta bara exemplet med Ericsson. När de sålde ett helt rum med utrustning till telebolagen var det lätt att visa vad de fick. Men när den dyrbara produkten består av ett program som i princip kan skickas ut med en dvd-skiva är det inte lika enkelt.
Men det finns även andra typer av problem när företagens produkter får ett allt större mjukvaruinnehåll. Flera av de som arbetar med mjukvara pratar om att de högsta cheferna på företagen kom fram när det var hårdvaran, själva apparaten, som var det avgörande. Nu har en del av cheferna svårt att förstå de annorlunda villkoren för mjukvaruutveckling.
Det är till exempel inte så lätt som det kan verka att ändra i mjukvara. En i sig liten förändring kan påverka hela systemet och det krävs en omfattande testning för att man ska vara säker på att det fungerar på rätt sätt.
– Det kan säkert vara så i många fall att hälften av mjukvarukostnaden ligger i testning. Alla våra program (i mobilerna) ska ju fungera med alla mobilnät i världen och mot alla olika typer av webbsidor. Det gör att vi måste ha omfattande system och testning är väldigt dyrt, säger Sten Minör.
