Upphetsningen var som vanligt enorm när Steve Jobs, it-företaget Apples koncernchef, steg upp på scenen i San Francisco i onsdags. På tekniksajter hade man spekulerat i månader i förväg om vad han skulle visa upp.

Framför allt handlade spekulationerna om en läsplatta. Fast då inte av det traditionella slaget där man läser digitalt nedladdade böcker på en svart-vit skärm. Förhoppningarna var att Apple skulle göra något betydligt mer.

Och så kom beskedet till slut. Steve Jobs, som med sina väl repeterade framträdanden mest påminner om en skicklig underhållare, kunde plocka fram sin Ipad, eller iPad som Apples reklammakare väljer att stava det.

Hur Ipad tas emot av en bredare publik får vi se först mot slutet av mars när den börjar säljas. För Apple och Steve Jobs är apparaten i vilket fall ett nytt steg i en rätt remarkabel resa.

Går man tillbaka drygt tio år i tiden var Apple i stort sett utslaget. Steve Jobs, en av grundarna, slängdes ut från bolaget redan i mitten av 1980-talet och åren som följde var allt annat än muntra.

Apples kunder fanns mest i medie-, reklam- och utbildningsvärlden och det räckte inte till. Apple var hårt pressat och 1997, när Steve Jobs kom tillbaka till bolaget, låg börskursen kring 5 dollar per aktie.

I dag har Apple-aktien skenat iväg till omkring 200 dollar och företaget är värt enorma 1 440 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som Google, ett företag som gjort en om möjligt ännu mer imponerande resa ­sedan det grundades ungefär samtidigt som Jobs kom tillbaka till Apple.

Bakom den kraftiga uppgången för ­Apples aktie döljer sig en enorm tro bland ­investerarna på företagets, och då i synnerhet Steve Jobs, innovationskraft och förmåga att även i fortsättningen få fram lockande produkter.

Med tanke på att Steve Jobs varit allvarligt sjuk och bland annat tvingats till en levertransplantation, som gjorde att han under delar av 2009 fick lämna över till den operative chefen Tim Cook, kan det verka optimistiskt att förlita sig så mycket på en persons kraft. Men Apple har ändå 35 000 anställda och av det lilla man kan se från utsidan av det väldigt hemlighetsfulla bolaget verkar det inte ha blivit något stopp i innovationsmaskineriet bara för att Steve Jobs inte fanns på plats.

Under 2000-talet är det på två områden Apple satt rejäla spår. Först kom företaget med musikprogrammet Itunes, nätbutiken Itunes store med musik, ljudböcker, spel med mera och den lilla bärbara musikspelaren Ipod. På några få år förändrade den här kombinationen förutsättningarna för musikindustrin.

Sedan var det dags för mobilbranschen där Apple fick än större påverkan. Starten blev visserligen dålig när Apple tillsammans med mobiltillverkaren Motorola lanserade Rokr, den första mobil som använde Itunes. Rokr var en riktigt usel produkt och det var uppenbart att inte ens Steve Jobs var speciellt förtjust när den visades upp.

2007 var det ändå dags för Apples första helt egna mobil, Iphone. Tekniskt var den inte bättre än mobilerna från bolag som Nokia och Sony Ericsson. Innovationen låg som vanligt i att bolaget fått till en lösning där alla delar hängde ihop, som var lättanvänd och dessutom snygg.

I praktiken var det faktiskt Apple som gjorde det mobiltillverkarna talat om i tio år, att på allvar ta internet till mobilen. Apple visade också att den som vill sälja de lönsamma datorlika mobilerna måste se till att ha ett stort utbud av program och tjänster att locka med.

Vid sidan av Apples försäljning av datorer, det gamla kärnområdet som nu sedan länge också går bra, har framgångarna på musik- och mobilområdena drivit upp förväntningarna kring vad Apple ska åstadkomma när det gäller avancerade läsplattor och mediedatorer.

Företeelsen är långt ifrån ny. Microsoft, världens största mjukvaruföretag, har exempelvis i tio år arbetat med begreppet Tablets, en dator som i princip bara består av en bärbar skärm man skriver på.

Men det har aldrig blivit något egentligt intresse för tablet-datorerna. Enligt konsult- och analysföretaget Deloitte beror det på att de varit alltför inriktade mot professionella användare. Man har till exempel tänkt sig att de ska användas av sjuksköterskor och läkare på sjukhus, som ett alternativ till att anteckna på papper.

Det är därför branschen nu hoppas på andra lösningar och tror det ska bli bättre fart om man riktar sig till konsumenter i stället. Fast riktigt vad det är som ska locka ­köparna är inte klart och det är därför blickarna riktas mot Steve Jobs och Apple.

Förhoppningen är att Apple ska få fart på den här nischen, precis som bolaget fick snurr på försäljningen av datorlika mobiler. Det skulle i så fall innebära ett lyft även för Apples konkurrenter. Fast inte ens för Apple har det varit helt lätt. Det bekräftade Steve Jobs när han visade upp nya Ipad.

– Vi har i åratal funderat på om det verkligen finns ett utrymme mellan bärbara datorer och datorlika mobiler. Den produkten måste göra vissa saker betydligt bättre, som att skicka e-post, hantera bilder och läsa e-böcker. Är den inte bättre på det här har den inget existensberättigande. Så var det med netbooks (de små enkla och billiga datorer som slog igenom för två år sedan), sa Steve Jobs som förstås nu tror sig ha lösningen med Ipad.

Fast osäkerheten på andra håll är ändå stor om hur intresserade konsumenterna verk­ligen är. Det märks inte minst när olika analysfirmor uttalar sig om den här nya kategorin där apparaterna kan se ut på flera olika sätt.

Deloitte har till exempel en väldigt positiv syn och räknar med att det ska säljas tiotals miljoner tablets från olika tillverkare redan i år. Analysföretaget Gartner är mer avvaktande.

– Om Apple under det första året säljer fem miljoner Ipad är det fenomenalt. Även tre miljoner skulle vara en väldig framgång, ­säger Ken Dulaney på Gartner.

Han borde har mer insikt i området än de flesta andra. Ken Dulaney var med och fick patent på en av de allra första tablet-datorerna som kom ut 1989.

– Jag har sett allt som kommit ut sedan dess och de har varit misstag allihop. De har varit för stora eller haft tekniska brister. Men framför allt har konsumenterna upplevt dem som en onödig produkt eftersom de redan har ­mobil och bärbar dator och inte vill släpa runt på en tredje sak, säger Ken Dulaney.

Fast han konstaterar att Apple kan lyckas om bolaget förmår kombinera Ipad med ett lockande tv- och videoutbud.

– Apple är ett företag som kan förändra allt. Om de lyckas den här gången får vi se efter tre kvartal när de börjar vända sig till vanliga konsumenter. Under de två första kvartalen blir det mest fanatikerna som handlar, de som köper allt Apple gör, säger Ken Dulaney.

Fast även om intresset i it-branschen den gångna veckan kretsat kring Apples nya Ipad så är det knappast den största frågan just nu. Ipad är trots allt bara ett av Apples ben och det är betydligt intressantare att se hur relationen mellan två tidigare goda vänner snabbt vittrat sönder, hur de nu allt oftare ställs mitt emot varandra och hur det kan ­påverka hela it-branschen.

Det handlar om Apple och sökföretaget Google som haft täta band där samma personer också suttit i styrelsen för båda bolagen.

Samhörigheten mellan Google och Apple har till stor del drivits av att de haft en ­gemensam fiende, Microsoft. Det är Microsoft som varit det stora bolaget som de två uppstickarna utmanat.

Men i takt med att uppstickarna lyckats har också Microsofts dominans minskat. Dessutom har Microsoft ändrat strategi och företaget har avslutat bråken med konkurrensmyndigheterna.

Numera är det snarare Google som drar på sig kritik som handlar om allt från att bolaget är för dominerande när det gäller annonsering på internet till hur bolaget skannar in böcker världen över.

Det är också uppenbart hur Google och Apple nu på område efter område ställs direkt mot varandra.

• Apple har sin Iphone. Google har ett operativsystem för mobiler som används av de stora tillverkarna och har dessutom precis tagit fram en egen mobil, Nexus One.

• Båda har nätbutiker där de säljer tjänster och program, oftast från andra företag, som fungerar med deras respektive lösningar.

• I november köpte Google mobilannonseringsföretaget Admob, mitt framför näsan på Apple. Apple fick nöja sig med att senare köpa den mindre konkurrenten Quattro Wireless.

• Apple har operativsystemet OS X för sina datorer. Google är på väg med operativsystemet Chrome OS för datorer.

• Google har en flora av internetbaserade tjänster. Apple har sin nättjänst Mobileme.

• Apple har Iphoto medan Google arbetar med bildtjänsten Picasa.

• Det spekuleras i att Google ska börja hyra ut videofilmer via sin sajt Youtube. Det blir i så fall en konkurrent till Apples Itunes store som har videouthyrning i flera länder.

• Googles inläsning och spridning av digitaliserade böcker konkurrerar med nedladdning av böcker och tidningar till Apples nya Ipad.

Till det här kan man lägga att spänningen mellan Google och Apple ökade när Apple inte ville släppa in programmet Google voice i sin nätbutik. En tydlig signal på spänningen mellan bolagen är också att Apple, enligt affärstidningen Businessweek, överväger att ersätta Googles söktjänst med Microsofts nya konkurrerande söktjänst Bing i Apples mobiler, Iphone.

Microsoft i stället för Google. Det säger ­något om vilka allvarliga konkurrenter Google och Apple har blivit. Och hur synen på Microsoft ändrats.