Det höll på att gå riktigt illa. Men i sista stund lyckades kanadensiska RIM/Blackberry i början av veckan få till en uppgörelse med de indiska myndigheter som vill ha möjlighet att läsa e-post som skickas med Blackberry-mobiler.
Nu har företaget ytterligare två månader på sig att etablera en lösning som myndigheterna kan acceptera. Och inte minst som de själva kan gå med på utan att tappa förtroendet hos sina indiska kunder.
Konflikten mellan RIM och de indiska myndigheterna är bara den senaste i en lång rad tvister. Enligt medieuppgifter har även myndigheterna i Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Indonesien och Libanon krävt att få de krypteringsnycklar som krävs för att säkerhetstjänst och andra myndigheter ska kunna läsa den e-post som RIM:s kunder skickar med sina Blackberry-mobiler.
Myndigheternas motiv har skiftat en hel del. I Indien är terrorattentaten i Bombay hösten 2008, när närmare 200 människor fick sätta livet till, i starkt minne. Då kommunicerade terroristerna bland annat med hjälp av mobiler.
Inför Samväldesspelen i oktober är oron stor för att det ska bli nya attacker. Det skapar tryck på säkerhetstjänsterna att ha kontroll på den e-post som går via mobilerna.
Men det finns även andra bevekelsegrunder. I Saudiarabien har man till exempel velat förhindra att användarna sprider porrbilder via mobilernas e-post.
På RIM har man avvisat kraven och hänvisar bland annat till att man inte har några generella krypteringsnycklar som kan användas för att koda av de e-postmeddelanden som skickas. Nycklarna kontrolleras av alla de företag och organisationer som använder RIM:s e-postdatorer.
Uppenbarligen har RIM nu ändå på något vis gått myndigheterna i Indien till mötes. Fast det är oklart i vilken omfattning.
En fråga som dyker upp är naturligtvis varför myndigheterna fokuserar just på RIM/Blackberry. Det finns ju en rad olika system för e-post och mängder av mobiler med ett inbyggt e-post-program.
Mikael Östman, expert på säkerhetslösningar för mobiler på it-säkerhetsföretaget Secode, påpekar att alla e-postsystem för företag ser till att kryptera trafiken när den skickas till mobilerna, förutsatt att alla inställningar är rätt gjorda. På det viset skiljer sig inte RIM från de övriga.
Däremot är Blackberry mer känt just för sin mobila e-post och det kan i sig locka personer som man vill övervaka. Företaget har dessutom ett centraliserat system som teoretiskt gör det lättare för myndigheterna att få kontroll.
Fast Mikael Östman betonar att e-posten i mobilen överlag är svår att kontrollera. I synnerhet om man nästan direkt vill få reda på vad som skrivits och inte har tid att vänta flera timmar på dekryptering.
RIM är inte ensamt om att påverkas av myndigheternas krav. Nokia, världens största tillverkare av mobiler, satsar även på att sälja tjänster som e-post, inte minst till kunder i Indien och andra tillväxtländer.
Nokia gick nyligen med på att placera en av sina e-postdatorer i Indien. Därmed blir den också lättare för myndigheterna att kontrollera.
Det kan ha satt press på RIM som konkurrerar med Nokia och som inte vill bli utestängt från den snabbväxande indiska marknaden. Liknande krav ska även ha riktats mot Skype, med sin internettelefoni, och Google, med sin e-post och tjänst för direktmeddelanden.
Men för regeringarna är det riskabelt att gå alltför hårt fram. Att exempelvis stänga av en miljon indiska Blackberry-användare från deras e-post skulle knappast vara populärt.
Indien profilerar sig också hårt som en it-nation och indiska företag kämpar för att ta hand om driften av it-system för västerländska bolag. Den verksamheten hotas om västföretagen börjar oroa sig för att känsliga data i deras system kan bli granskade av indiska myndigheter.
