För första gången går ett flertal av de stora svenska nätoperatörer ihop och kräver idag på SvD Brännpunkt besked från regeringen om det ansvar som ålagts dem sedan Ipredlagen trädde i kraft. Upphovsrättsinnehavare har rätt att vända sig till domstol för att få ut uppgifter om vem som står bakom en viss ip-adress – en skyldighet som operatörerna opponerat sig emot sedan lagen blev känd.
Slutförhandlingarna kring det uppmärksammade telekompaketet pågår som bäst i EU just nu direktiv om allt från konsumenträttigheter till hur internet ska styras. En central fråga är möjligheten att stänga av användare från internet – ett lagförslag som redan röstats igenom i Frankrike.
I debattartikeln i dagens SvD ifrågasätter internetoperatörerna de nuvarande ansvarskraven och jämför sig med Vägverket och Posten. Man är också orolig för den utveckling som nya EU-direktiv skulle kunna innebära.
– Vi kan inte agera polis och hållas ansvarig för infrastrukturen. Lika lite som Posten ansvarar för vad som skickas i deras bilar eller Vägverket har ansvar för hur folk kör, säger Jon Karlung, vd för operatören Bahnhof.
Grundproblemet i dagsläget ligger i en konflikt med lagen om elektronisk kommunikation, LEK menar Georgi Ganev, vd för Bredbandsbolaget som tröttnat på tystnaden från regeringen.
– Vi har å ena sidan skyldighet att värna våra kunders integritet och inte lagra uppgifter om dem men å andra sidan skyldighet att hjälpa polis och åklagare vid domstolsbeslut. Det går inte ihop, säger han och menar att regeringen saknar en helhetssyn.
– Det behövs någon som kan se helheten, hur dessa lagar påverkar varandra. I dagsläget vet inte folk när de gör fel och när de gör rätt, det ser vi tydligt när vi tittar på de samtal vår kundtjänst tar emot.
Han vänder sig också mot de merkostnader man uppges ha.
– Vi får agera som regeringens kundservice, folk ringer hit och frågar vad som gäller. Den energin ska inte vi behöva lägga ned när vi istället skulle kunna fokusera på utveckling och samarbeten kring lagliga alternativ för film och musik, säger Georgi Ganev till SvD.se.
Men det synsättet vänder sig Hans Rothenberg (M), ledamot i näringsutskottet och en av dem som röstade ja till Ipred-lagen emot.
– Företag har precis som privatpersoner rätt att se till att lagar och regler efterföljs. Det handlar inte om att agera polis, bara om att följa de lagar som riksdagen beslutat om. Han ifrågasätter också den merkostnad som bolagen beskriver att lagstiftningen genererat.
– Precis som man har skyldighet att ha en lagstadgad redovisning måste man ha resurser att göra det som krävs utifrån gällande lagstiftning.
Karin Pilsäter (FP), ordförande i riksdagens näringsutskott har förståelse för operatörernas oro men menar samtidigt att bolagen går till överdrift i debattartikeln.
– Operatörerna har inte mer ansvar än tidigare, det ansvar man talar om ligger fortfarande hos polis och åklagare. Däremot har de precis som en fastighetsägare skyldighet att lämna ut uppgifter om det finns ett rättsligt underlag, säger hon till SvD.se.
Bredbandsoperatörerna får dock stöd från delar av oppositionen.
– Vi har fått en bisarr utveckling där regeringen gått på de stora mediebolagens linje – resultatet av ett intensivt lobbyarbete, säger Lage Rahm (MP), partiets talesperson i integritetsfrågor som tycker det är fel att operatörerna tvingas lämna ut uppgifter.
– I förlängningen leder den här typen av krav till att de riktigt obehagliga personerna på nätet, till exempel pedofiler utvecklar allt mer avancerade metoder för att gömma sig. Det skadar brottsbekämpningen mer än det hjälper, säger han till SvD.se.
Även Kent Persson (V) ledamot i näringsutskottet har förståelse för operatörernas oro.
– Man kan absolut fundera på vilken påverkan diskussionen inom EU kommer att få för svensk lagstiftning – det finns många orosmoln. Regeringen är relativt passiva, jag förväntar mig en rapport om läget efter det att Ipred infördes men det har hittills varit tyst.
SvD.se har sökt justitieminister Beatrice Ask (M).
