I bransch efter bransch är förväntningarna höga på att nanotekniken ska komma med nya lösningar. Det handlar om allt från nya typer av läkemedel och genomskinliga solceller till fönster som tvättar sig själva och skjortor som inte blir fläckiga när man spiller kaffe på dem.

För mobilföretagen är nanotekniken extra lockande eftersom hela branschen i grunden håller på att förändras. Mobilerna blir allt mer som små ständigt internetanslutna datorer. De får fler inbyggda funktioner med sensorer som känner av vad som händer runt omkring.

Då har man stort behov av ny teknik som kan förbättra batterikapaciteten, ge mobilerna en utformning som drar nytta av alla nya funktioner och ta fram helt nya typer av apparater som egentligen bara har en sak gemensamt med dagens mobiler – de ansluter till internet via mobilnäten.


– Nanotekniken gör att vi får fler möjligheter att bygga nya typer av mobiler. De blir betydligt lättare att ha med sig och de kan ibland bli en del av dina kläder. Vi kan också få dem att hela tiden registrera vad som händer både med dig själv och med omgivningen och förmedla informationen via internet, säger Tapani Ryhänen, chef för strategisk forskning på Nokias forskningsavdelning med totalt 500 forskare.

Lyssnar man på alla idéer som finns är det en fascinerande men stundtals också oroande bild som målas upp. En böjbar dator runt armen kan ju låta praktiskt. Men är det bara fördelar med att få en inbyggd pulsmätare i kläderna, som samtidigt dessutom kan hålla reda på var vi är?


Det finns också en allmän oro för om nanotekniken på vissa områden kan leda till hälsoproblem.

– Vi måste naturligtvis alltid undersöka vilken påverkan nanotekniken kan ha på människor och vi följer utvecklingen noga. Just nu är nog det viktigaste att myndigheterna får fart på regleringen av tekniken. Industrin måste veta vad som gäller, annars kommer det att försena införandet av nya material, säger Tapani Ryhänen.

På Nokia arbetar nano-forskarna med några stora områden. Det minst spektakulära handlar om hur nanotekniken kan förändra radion som används för att mobiler, datorer och andra apparater ska kunna kommunicera trådlöst och koppla upp sig till internet.


Forskarna tittar bland annat på att med nanoteknik utveckla nya typer av antenner och underlätta införandet av kognitiv radio. Det senare är en teknik som gör att en mobil eller annan trådlöst uppkopplad apparat själv känner av hur och på vilka frekvenser den för tillfället kan kommunicera med andra apparater. Mycket arbete handlar också om att få fram nya energilösningar med batterier som räcker fem gånger längre än idag.

Ett annat stort område handlar om att utveckla nya typer av sensorer som kan användas för att mäta vår egen puls, mäta halten av föroreningar i luften omkring oss, hjälpa till att på distans diagnosticera sjukdomar och så vidare. En viktig poäng är att sensorerna kan bli naturliga delar i andra produkter. Pulsmätaren kan i praktiken vara en del av tröjan och luftmätaren en del av mobilens yttre skal.

– Med nanotekniken får vi möjlighet att verkligen förbättra sensorerna och få fram mätare som kan användas kontinuerligt och till väldigt låg kostnad, säger Tapani Ryhänen.


Nokias forskare arbetar redan med projekt i Indien där läkare och sjuksköterskor med hjälp av mobiler kartlägger spridningen av smittsamma sjukdomar. Med hjälp av nya typer av inbyggda sensorer i mobilerna försöker man utveckla fler sätt att hantera sjukdomar, framför allt i tillväxtländer.

Fast det mest fascinerande området handlar nog ändå om hur både ytan och formen på det vi idag kallar mobiler kan förändras med hjälp av nanoteknik. Nokia har tagit fram en rad konceptprodukter (se bilderna) som visar lite av hur det kan bli.

Genom att med nanoteknik ge materialen helt nya egenskaper hoppas forskarna få fram mobiler, eller snarare små datorer, som är böjbara, delvis genomskinliga, kan ändra färg, hålla sig själva rena och som kan styras på nya sätt genom att de får en yta som ändrar form efterhand.


I många fall blir elektroniken en del av formen. Medan man idag bygger in elektroniken och lägger den innanför ett skal av plast, glas och metall kan den framöver bli en del av det böjbara armbandet.

–Det här leder till att vi kommer att konstruera mobiler på andra sätt. Vi kan till exempel använda tryckt elektronik och de olika delarna byggs ihop på nya sätt. Det gör att apparaterna kan se väldigt annorlunda ut mot idag, säger Tapani Ryhänen.


Då är väl frågan när vanliga konsumenter i praktiken märker av de förändringar nanotekniken medför för mobilerna. Enligt Tapani Ryhänen får vi inom fem år se batterier med betydligt bättre prestanda och mobiler tillverkade av nya material.

–För förändringar inom radion handlar det snarare om sju till elva år. Och det blir förstås en gradvis övergång, inte en drastisk omställning.

Fakta


Nokia samarbetar med anrika universitet om nano

Under 2008 satsade Nokia 62 miljarder kronor på forskning och utveckling. Den helt dominerande delen av pengarna gick till att utveckla nya mobiler, tjänster och tekniska lösningar som börjar säljas inom något år.

Men en del går även till ren forskning. Här handlar det oftast om att utveckla teknik som kan hamna i färdiga produkter om tre till sju år. Ibland, som när det gäller nanoteknik, är forskningen ännu mer långsiktig.

Allt mer av forskningen sker nu i samarbete med olika universitet och med andra företag. Nokia samarbetar exempelvis med Stanforduniversitetet och University of California i Berkeley när det gäller forskning om hur mobiler och datorer ska kunna tolka vad vi ser omkring oss. Inom nanoteknik sker samarbetet främst med universitetet i Cambridge, Storbritannien.

– Forskning inom nanoteknik kräver stora investeringar i instrument så vi måste samarbeta både med universitet och andra företag. En hel del av de material vi får fram och behöver kommer troligen heller aldrig att tillverkas av Nokia så vi behöver samarbeta med andra företag även där, säger Tapani Ryhänen.

Under vinjetten Innovation bevakas nyheter och trender inom teknik och forskning.

Ansvariga reportrar är Klas Andersson, Tomas Augustsson och Björn Lindahl.