Datalagringsdirektivet har blivit av en de mest omdiskuterade frågorna på justitiedepartementets bord. Kritiken har varit massiv från integritetsförespråkare och regeringen har under det senaste året skjutit på införandet i svensk lag.

Men nu är det alltså dags. Enligt den propositionsförteckning som regeringen presenterade i samband med regeringsförklaringen igår kommer ett förslag i december.

Då står det klart hur regeringen vill införa den obligatoriska lagringen av trafikdata som EU kräver. Direktivet tvingar telefon- och internetoperatörer att spara information om kundernas telefonsamtal, internetuppkopplingar, e-post och sms i mellan sex månader och två år.

Det rör sig bland annat om vem som ringt vem och när, hur länge någon varit uppkopplad på nätet och vem som skickat e-post, sms och mms till varandra och när detta har skett.

Justitiedepartementet vill idag inte kommentera innehållet i den kommande propositionen, men som SvD.se tidigare skrivit ska de borgerliga partierna vara överens om att införa minimitiden för lagringen på sex månader.

Däremot är det fortfarande oklart om regeringen går längre än direktivet kräver i två andra frågor. Förslag finns om att även lagra information om misslyckade samtal, till exempel samtal där den som blev uppringd inte svarade.

Ännu mer kontroversiellt är ett förslag om att operatörerna ska lagra information om både var ett mobiltelefonsamtal påbörjade och var det avslutades. På det sättet ska polisen kunna se hur en person har rört sig.

Ytterligare en knäckfråga är vem som ska betala för lagringen: är det operatörerna eller staten som ska stå för notan?

Datalagringsdirektivet har blivit en följetong för justitiedepartementet. Trots att Sverige dömts av EU:s domstol har införandet skjutits på framtiden och nya datum satts för när lagringen ska införas i Sverige.

Skälet är enligt justitiedepartementet att man avvaktat den så kallade polismetodutredningen. Den handlar bland annat om hur och när polisen ska få tillgång till de lagrade uppgifterna och ett förslag om detta kommer i en separat proposition i december.

– Det är två sidor av samma mynt. Vi vill inte att operatörerna ska lagra fler uppgifter än polisen kan få ut, säger justitiemininster Beatrice Asks pressekreterare till SvD.se.