Det tog inte många timmar efter att den så kallade Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april förra året innan det första fallet hamnade på Solna tingsrätts bord. Fem ljudboksförlag ville få ut uppgifter från internetoperatören Ephone om en kund som misstänktes sprida tusentals upphovsrättsskyddade ljudböcker på nätet.

Förlagen fick stöd från Svenska förläggareföreningen, samtidigt som flera upphovsrättsorganisationer uppgav att de omgående skulle börja använda lagen i stor skala. Skivbolagens intresseorganisation Ifpi räknade med hundratals ansökningar under 2009.

Den bedömningen delades också av regeringen: i lagförslaget skriver justitiedepartementet att de uppskattar antalet Ipred-ärenden till mellan 400 och 800 varje år.

Men efter ett år med lagen ser verkligheten helt annorlunda ut. Under de senaste tolv månaderna har endast fem ansökningar lämnats in till landets domstolar. Två av fallen har dessutom fallit – ett ärende hade inget med Ipred att göra och i ett annat fall drog en privatperson tillbaka sin ansökan.

De upp till 800 beräknade fallen blev därmed bara tre i verkligheten.

– Jag är själv överraskad och har funderat väldigt mycket på varför det är så. Det är möjligt att man väntar på att Högsta domstolen ska komma med sitt utslag i det första ärendet. Eller så är det helt enkelt så här få ärenden, och då får man fundera på varför lagen inte används, säger kammarrättslagman Helena Jäderblom, som på regeringens uppdrag ska utvärdera lagen fram till sommaren 2012.

Ärendet hon syftar på är just det mellan ljudboksförlagen och Ephone. I tingsrätten vann förlagen, men hovrätten ändrade domen och gick på internetoperatörens linje. Beslutet överklagades därefter till Högsta domstolen (HD), som i januari i år gav prövningstillstånd.

Något datum för när ett beslut kan komma finns dock ännu inte. Ephone, som inte vill lämna ut uppgifterna, har dessutom begärt att HD tar in ett förhandsavgörande från EU:s domstol. Företaget hävdar att Ipred krockar med annan EU-lagstiftning och att företaget inte har rätt att lämna ut kunduppgifter till privata intressen.

Går HD på deras linje kan det dröja både månader och år innan fallet är avgjort.

– De som skrev lagen trodde nog inte att det skulle se ut så här efter ett år. På det sättet är lagen ett misslyckande, säger Bo Wigstrand, vd på Ephone.

Men trots att antalet ärenden har varit få anser upphovsrättsorganisationer att lagen är en framgång. Den har haft en avskräckande effekt och lett till att den lagliga försäljningen ökat, menar både Antipiratbyrån och Ifpi.

Organisationerna räknar med fler ärenden när det första fallet slutligen är avgjort.

– Det är klart att jag hade velat att vi skulle ha kommit längre, men att det tar tid visar ju också att lagen är rättssäker och att domstolarna tar sitt uppdrag på stort allvar, säger Ludvig Werner, ordförande i Ifpi.

Men det var inte bara upphovsrättsindustrin som överdrev i sina uppskattningar. Också motståndarnas farhågor har under det första året visat sig vara fel.

I debatten talades det om utpressningsbrev och privata husrannsakningar, där internationella skiv- och filmbolag skulle hota med domstol om inte misstänkta fildelare betalade tiotusentals kronor i ersättning.

– Det är klart att man kan säga att det var överord från oss som var emot lagen, men regeringen öppnade ju upp för de här sakerna. Att sedan domstolar och internetoperatörer gjort det bästa av situationen är ju bra, men det är inte regeringens förtjänst, säger riksdagsledamoten Lage Rahm (MP).

I dag ligger den fond som han var med och startade för att ge ekonomiskt bidrag till personer som blir stämda utifrån Ipred-lagen vilande. Orsaken är att det inte har funnits några fall att stödja. Samma skäl ligger också bakom att Piratbyrån lagt ner sin tjänst där det skulle gå att följa vilka Ipred-ärenden som lämnades in till domstolarna.

– Ipred-lagen har inte fått det genomslag som någon tänkt sig, oavsett vilken sida man befinner sig på. Eftersom det inte hänt så mycket är det svårt att belägga om lagen varit effektiv eller om den varit integritetskränkande. Det får nog gå ytterligare ett år eller två innan man kan se tydligare resultat, säger Marcin de Kaminski, medgrundare till Piratbyrån och idag engagerad i forskningsprojektet Cybernormer vid Lunds universitet.

SvD har sökt justitieminister Beatrice Ask (M). I en skriftlig kommentar skriver hon att hon inte kan ha några synpunkter på hur lagen används.