Läsplattor och e-böcker tillhör en typ av produkter och tekniker som funnits ganska länge, men som aldrig riktigt lyckats bryta sig fram från periferin. Det ändrades när Amazon lanserade sin Kindle. Med ens blev e-boken ett samtalsämne bland prylintresserade.
Hemmafrufavoriten Oprah har uppenbarligen tagit Kindle till sitt hjärta och förutom att den medverkat i flera program har hon utropat den som en av sina ”favourite things”.
Men alla är inte lika övertygade om läsplattornas förträfflighet. Apple-vd:n Steve Jobs sjunger inga lovsånger och har mer eller mindre lovat att Cupertinoföretaget inte kommer att ge sig in på marknaden.
–Det spelar ingen roll hur bra eller dålig Kindle är […] hela idén är felaktig från grunden eftersom folk inte läser längre, sa han på 2008 års upplaga av konferensen Macworld.
Oavsett om Steve Jobs har rätt i sitt antagande eller ej så har det sålts en hel del e-böcker det senaste året. Till exempel meddelade Penguin Group i somras att förlaget sålde fler e-böcker under de fyra första månaderna av 2008 än man gjorde under hela 2007. Mycket anses vara Kindles förtjänst.
Amazon har inte gått ut med några officiella siffror, men enligt analytikerkåren har man sålt mellan 250 000 och 500 000 exemplar av den första generationen Kindle. Värsta konkurrenten heter Sony Reader och har funnits på marknaden sedan 2006. Sony meddelande nyligen att man har sålt 300 000 läsplattor och fler än 3 miljoner e-böcker sedan lanseringen.
Men faktum är att e-bokens historia sträcker sig betydligt längre bakåt i tiden än så. Redan 1971 la Michael Hart vid University of Illinois grunden för Project Gutenberg – när han publicerade en digital kopia av den amerikanska oavhängighetsförklaringen på det forskningsnätverk som kom att utvecklas till det vi i dag kallar för internet. Project Gutenberg finns fortfarande kvar och är med sina drygt 27 000 tillgängliga titlar en av de största samlingarna av skriftliga verk som inte längre skyddas av upphovsrätt.
Den nordiska motsvarigheten Projekt Runeberg grundades 1992 och är den största samlingen av nordisk litteratur på internet.
Att distribuera böcker i digitalt format är således ingen ny företeelse.
Inte heller den digitala läsplattan är någon direkt ny uppfinning. På nittiotalet fanns flera Kindle- och Reader-lika apparater på marknaden. Men ingen av dem fick någon större spridning. Det gick inte att läsa på skärmarna i för stark belysning, batterierna varade bara några timmar och läsplattorna klarade bara av ett begränsat antal filformat.
De flesta av dessa nackdelar är borta med dagens modeller. Såväl Sony som Amazon använder en skärmteknik från E-ink som inte kräver någon bakgrundsbelysning och endast kräver ström när den uppdaterar sidan, vilket ger en avsevärt mycket bättre batteritid.
Dessutom är utbudet betydligt bättre i dag. Sony talar om tiotusentals böcker i sin Ebook Store, Amazon stoltserar med fler än 230 000 böcker i digitalt format plus ett stort antal amerikanska och internationella dagstidningar och magasin.
Dagens läsplattor erbjuder ett så pass stort lagringsutrymme att det utan större problem går att få in lika mycket böcker som en genomsnittlig läsare konsumerar under en livstid på dem. Men läsplattor är inte det enda möjliga framtidsspåret för våra digitala läsupplevelser.
Som bekant går det alldeles utmärkt att läsa på datorskärmen, men främsta utmanaren till Kindle och gänget är de smarta mobiltelefonerna med Iphone i spetsen. Det mindre formatet gör dem smidigare att bära med sig och även om läsplattornas matta pappersliknande skärmar har sina fördelar så är de med sina gråskalor långt från den färgsprakande upplevelse mobilskärmen erbjuder.
Redan i dag finns utmärkta programmet Stanza att ladda ner via Apples App Store. Där finns i huvudsak böcker som inte är skyddade av upphovsrätt, men flera förlag har börjat testa plattformen.
Dessutom har Google digitaliserat drygt 1,5 miljoner böcker inom ramarna för projektet Book Search. Sökjätten erbjuder dessutom en mobilversion av tjänsten.
