William Roberts, professor vid North Carolina State University, på visar SvD runt på Centia i Raleigh, North Carolina, USA.
Foto: Jonas Fröberg
William Roberts, professor i mekanik och flygteknik, vid universitet i North Carolina står framför sin kateder i sliten ek i ett klassrum. Härifrån leder han utvecklingen av en helt ny teknik att framställa biodrivmedel med.
–Vår styrka är att vi har en billig tillverkningsprocess och vi kan göra olika bränslen ur alla möjliga oljor, säger han.
Biodrivmedel är fortfarande ett kontroversiellt ämne. Kampen om livsmedelsråvaran som både kan användas som mat och drivmedel ligger hela tiden i fonden. Speciellt i USA där etanol nästan uteslutande framställs av majs, vilket skapat stor debatt.
Nu jobbas det på flera håll i USA med att få fram andra generationens biodrivmedel, alltså där man på olika sätt framställer biodrivmedel utan att konkurrera med matproduktion. Bland annat experimenteras det med cellulosaetanol i det statliga och välrenommerade Nationella Förnyelsebara Laboratoriet, som organisatoriskt ligger under USA:s energidepartement. Men i Raleigh går man en annan väg.
Processen kallas ”centia” som står för ”crudus potetntia”. Det är latin för grön kraft. Det unika är att man kan använda praktiskt taget vilken olja eller vilket fett som helst som råvara, även olja från matlagning som traditionellt anses ha låg kvalitet.
–Vi har en stor fördel att vi inte är hänvisade till oljor och fett från råvaror som konkurrerar med matproduktion, men det ger också kostnadsfördelar, säger William Roberts.
Lågkvalitetsfett är upp till 30 procent billigare än olja från exempelvis majs.
Råvaran omvandlas sedan i fyra steg till bränsle - och det är själva centiaprocessen.
Vi åker en svart mini-van ut till laboratoriet på universitetsområdet. William pratar hela tiden. Plötsligt berättar han att Shell ville köpa tekniken.
Försökte de köpa upp den och sedan begrava projektet?
–Antagligen, men det sade de inte, säger han.
Solen lyser och röda envåningsbyggnader breder ut sig. Där inne jobbar studenter och forskare, till synes, utan stress med små kärl med oljor. Först hettas oljan upp under högt tryck för att ta bort de så kallade fria fettsyrorna, som sedan placeras i en reaktor där koldioxiden tas bort. Kvar blir då kemiska ämnen som innehållet grundämnet kol.
Och här kommer den andra stora fördelen: Utifrån dessa kemiska kolämnen går det att göra både förnybar diesel, flygbränsle och bensin.
Det är alltså inte etanol som framställs i laboratoriet - utan bensin, som traditionellt gjorts av fossil olja, men som nu kan göras på förnybara råvaror. Det ställer debatten med förbränningsmotorer på ända.
–Tekniken är i hamn, vi försöker nu få in pengar för att bygga en demonstrationsanläggning, säger William Roberts.
Frågan är bara när. William Roberts jobbar på universitetet, men tekniken är såld på licens till bolaget Diversified Energy Corporation, ett litet bolag i Arizona med exklusiv rätt att kommersialisera tekniken. Och de pratar just nu med olika investerare, men än är inget klart.
Planen som mejslats fram är att först skapa en försöksanläggning för att producera cirka 200 000 liter bränsle per år under ett och ett halvt år. Sedan ska det skalas upp till en större anläggning där man kan producera mellan fyra och fem miljoner liter per år. Den anläggningen beräknas vara i drift upp till tre år innan en kommersiell fabrik byggs.
Då ska 200 miljoner liter biobränsle kunna produceras varje år, men det ligger ungefär sex år bort.
Vilket bränsle har störst potential?
–I Europa är det förnybar diesel, men även flygbränsle är intressant. I USA väntas bensin och flygbränsle kunna säljas.
Bästa råvaran är, enligt William Roberts, alger eftersom man kan få fram mycket bränsle per kvadratmeter råvara och man konkurrerar inte heller med matproduktionen.
–Tekniken att utvinna bränsle från alger ligger upp till sju år bort, men för oss fungerar den tidsramen.
Finns det nog med alger då?
William Roberts pratar om att det kommer att finnas många olika tekniker och råvaror att utvinna biobränsle från om några år, men poängterar att alger är en effektiv råvara.
–Man får 200 liter olja per hektar sojabönor - men 8000 liter per år från alger på samma yta.
Övergången till att bilar drivs av el kommer att ta lång tid och lyckas Diversified Energy Corporation få investerare att satsa på centiatekniken kan den konventionella förbränningsmotorn bli intressant under en längre tidsperiod.
