Tillsammans med kollegan Henrik Rasmusson har Fredrik Ingblad tillsatts för att leda polisens arbete mot fildelare. Han har inriktning mot immaterialrätt, vilket innefattar brott mot upphovsrättslagen.

Ingblad säger att anonymiseringstjänsternas syfte är att försvåra deras arbete. Och delvis lyckas man, menar han.

– Det är klart att det försvårar i viss mån vårt arbete. Men det går ju att utreda dessa brott ändå, säger Fredrik Ingblad till SvD.se.

Utan att ha ett konkret fall vill han inte gå in på några detaljer om tillvägagångssätten men säger att det handlar om sedvanligt polisarbete, som att göra husrannsakan och gå igenom datorer.

En annan aspekt av tjänsterna är att personer som ägnar sig åt grövre brottslighet än fildelningsbrott, exempelvis barnporr, kan dra fördel av anonymiteten.

– De som sysslar med barnporr är ofta ganska långt framme i tekniken, och har koll på exempelvis dessa tjänster, säger Fredrik Ingblad.

Efter att Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april i år har intresset för anonymiseringstjänster ökat. Många datoranvändare värderar den privata sfären på nätet högt samtidigt som företagen ser en chans att tjäna en hacka. I maj gick bredbandsleverantören Alltele ut med beskedet att deras kunder får en gratis anonymiseringstjänst.

Relakks och Dold.se är ett andra exempel på befintliga anonymiseringstjänster och till helgen väntas Pirate Bay-grundarnas tjänst Ipredator börja fungera i skarp version. Tjänsten bygger på så kallad VPN-teknik.

Peter Sunde, talesman för Pirate Bay, hävdar att tjänsten inte bara är till för fildelare som vill komma undan Ipred-lagen. I en skriven kommentar till SvD.se säger han att Ipredator riktar sig till "alla som vill känna sig trygga att de inte blir övervakade i onödan av såväl stat som privatpoliser, eller för den delen sajtägare".