Antipiratbyrån kräver ny fildelarlag

Under vintern har regeringens särskilda fildelningsåklagare gjort ett tiotal tillslag mot fildelare och ägare av så kallade DC-hubbar som används för fildelning. För fortfarande siktar underhållningsbranschen och åklagarna på DC-tekniken , en äldre och sannolikt försvinnande teknik. Alla fildelare som fastnat i juridikens garn har använt äldre tekniker. Däremot har ingen fildelare som använt den modernare bittorrenttekniken dömts i någon rättslig instans. Ett av skälen är att bittorrenttekniken är mer svårspanad för antipiraternas tekniker, bedömer IT-gurun Jonas Birgersson som grundade IT-konsultföretaget Framtidsfabriken (Framfab) och Bredbandsbolaget. Han är numera vd för IT-företaget Labs2.

- Jag känner inte till något rättsfall i västvärlden där någon har blivit dömd för att de fildelat via bittorrent. Det beror framför allt på att det är svårt att bevisa. Om nedladdaren har maximal otur kan han fastna i ett filter vid ett enskilt spaningstillfälle med ett verk. Annars måste spanaren olovligen installera mjukvara i fildelarens dator för att få tillräckligt bra bevismaterial, säger Birgersson som också pekar på att bittorrent inte är utvecklat för att göra det svårt att spana.

- Det finns redan embryon till tekniker som verkligen är byggda för att göra det omöjligt att spana. Om det blir allmängods är det inte bara fildelare som blir omöjliga att spåra utan också de som man inte vill skydda; grova brottslingar, terrorister och pedofiler, varnar Birgersson.

Antipiratbyråns jurist Henrik Pontén konstaterar att upphovsrättsindustrins strategi i första hand är att angripa knutpunkter och källor till fildelning. Men han medger att bittorrent är svårspanat.

- Det är mer komplicerat att bevissäkra i bittorrent än i DC, även om det finns möjligheter. Men svårigheterna visar behovet av andra typer av åtgärder från lagstiftarens håll, om de menar allvar med att upphovsrätten ska fungera på internet, säger Pontén.

Därför efterlyser Pontén nu en lagändring som gör det möjligt för upphovsrättsorganisationerna att skicka varningar direkt till misstänkta fildelare.

- Det enklaste är att den som utsätts för upphovsrättsbrott får möjlighet att skicka varningsbrev, säger Pontén.

Det kan Antipiratbyrån inte göra i dag eftersom personen bakom ip-numret inte är känd. I stället efterlyser Pontén en oberoende organisation som i samarbete med internetleverantörerna kan skicka ut varningsbrev.

- Vi kräver inte att få ut identiteten, vi vill bara att varningsbrevet ska nå fram till rätt adress. En oberoende instans ska kunna skicka information till den som bryter mot lagen, möjligen en statlig instans eller en tredjepartsorganisation.