Under torsdagen stängdes portarna till den stora mobilmässan i Barcelona. I stort sett hela den globala mobilindustrin var samlad och dessutom förstärkt med it-företag som Google och Microsoft.
Men de som räknade med att tillverkarna i vanlig ordning skulle visa upp en mängd nya mobiler med ny teknik blev nog rätt besvikna. Det som kom visade mest att en del tillverkare bara harvar på i gamla spår.
Däremot ritades spelplanen om när det gäller mobilernas insida. Eller närmare bestämt, hur det framöver ska se ut i de små mobila datorer som allt fler väljer att köpa för att överallt kunna koppla upp sig mot olika internettjänster. Och naturligtvis för att även kunna prata med.
Räknar man bort mindre system, som Palm med sitt Web OS och Samsungs ännu oprövade Bada, är det fyra öppna system och två slutna som slåss om marknaden, även om gränsen mellan öppna och slutna system inte är helt entydig.
Sex system är bara det så många att flera, som Googles koncernchef Eric Schmidt, frågar sig om alla verkligen kommer att överleva. Det är ju bara att jämföra med persondatorbranschen. Där finns ett stort system, Microsofts Windows, kompletterat med Apples OSX och Linux.
Nu kan man i och för sig säga att mobilbranschen är väldigt mycket större. Varje år säljs omkring 1,2 miljarder mobiler, jämfört med omkring 300 miljoner persondatorer. Men till saken hör att det stora flertalet mobiler som säljs är enkla och billiga produkter som drivs med ett operativsystem som tillverkaren själv kontrollerar och där det inte går att lägga till nya program i mobilen efterhand.
Den nisch som företagen nu riktar in sig mot, datorlika mobiler där man kan ladda ned program som ger nya funktioner, står bara för omkring 15 procent av alla mobiler som säljs. Fast det är å andra sidan en snabbt växande nisch som, enligt analysfirman Gartner, om bara två år väntas stå för 40 procent av marknaden.
Med den marknaden i sikte visade Nokia och Intel i Barcelona upp sitt samarbete om ett nytt system för mobila datorer. Och strax därefter kom Microsoft med sitt helt omgjorda system. Därmed hade tre av it-världens verkliga jättar på några timmar ändrat förutsättningarna för alla bolag i branschen.
Jämför man med hur det såg ut för ett år sedan, när de första produkterna byggda kring Googles Android kom ut på marknaden, är spelplanen helt förändrad. Dessutom är det nu tydligt att det är systemen som står i centrum medan själva mobilerna blivit mindre intressanta.
Det väcker frågan hur tillverkare som Sony Ericsson, LG och Samsung ska kunna sätta sin profil på mobilerna trots att de byggs upp kring andra bolags system. För Nokia är det lättare eftersom bolaget styr både operativsystemen Symbian och nya Meego.
Det är också dyrt att arbeta med flera system. Det förklarar varför både Sony Ericsson och LG nu verkar satsa så hårt på Googles Android, medan Sony Ericssons fokus på Symbian minskar och spekulationerna tilltar om att bolaget, trots uttalanden om motsatsen, ska skippa systemet helt.
Även för telebolagen är skiftet en stor utmaning. De har höga kostnader för att bygga ut sina nät och ta hand om all datatrafik som de nya mobila datorerna skapar. Dessutom riskerar de att tappa på de lönsamma mobilsamtalen om kunderna med mobilen ringer via tjänster som Skype istället.
Telebolagen, som varit de enda som haft direktkontakt med alla mobilkunder, ser nu också hur deras kunder får en allt närmare relation med bolag som Google, Nokia, Apple, Microsoft, Facebook eller någon annan som levererar tjänster. Det har ökat deras rädsla för att de snart bara blir rena försäljare av nätanslutningar, ungefär som de gör när det gäller fast bredband.
