Bland islänningar i gemen finns en växande kritik mot de nordiska länderna som stoppat utbetalningarna av sina utlovade stödlån. De nordiska grannarna har villkorat miljardlånen med att Island löser den infekterade Icesave-frågan.
Den konflikten gäller hur öriket ska kompensera Storbritannien och Holland för de cirka 35 miljarder kronor som länderna betalade ut till spararna i Landsbankis kraschade internetbank. Majoriteten av islänningarna tycker att villkoren i det ursprungliga avtalet, bland annat räntan på 5,55 procent, är alldeles för hårda.
Men den svenska regeringen har hållit fast vid sin hårda linje. Både statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg har sagt att Island måste leva upp till sina ”internationella åtaganden”, vilket islänningarna tolkar som att Sverige reservationslöst ställer sig på britter och holländares sida.
–Det går inte att folkomrösta sig bort från sina förpliktelser, sade Anders Borg på tisdagen.
Det uttalandet får Islands utrikesminister Össur Skarphéðinsson att gå i taket. Han menar att landet inte alls försöker att fly från sitt ansvar.
–Det Anders Borg säger är en grov förvrängning av vad vår folkomröstning handlade om. Jag är djupt bedrövad över att en så respekterad politiker sprider en så stor missuppfattning, säger han och fortsätter:
–Vi har hela tiden sagt att vi ska betala men inte till orimliga räntor. Det är inte rimligt att utländska nationer ska tjäna pengar på de här garantierna. Det var det som islänningarna sade nej till, säger Össur Skarphéðinsson.
Anders Borg har också sagt att Sverige ”gjort vad vi kan” för Island.
–Jag tillåter honom att leva vidare i den tron för tillfället. Det är upp till svenskarna att bestämma om de tycker att de levt upp till sina åtaganden som medlemmar av den nordiska storfamiljen, säger Össur Skarphéðinsson ironiskt.
Ännu mer upprörd är han över att hans holländska motsvarighet Maxime Verhagen kopplat ihop Icesave-bråket med de förhandlingar om ett EU-medlemskap som den isländska regeringen hoppas inleda inom kort.
–Det är dåraktigt att göra den kopplingen. Sådana hot främjar inte ett nytt avtal. Det är också kontraproduktivt för de holländska skattebetalarna. Ett EU-medlemskap ger ju oss större ekonomiska möjligheter att göra rätt för oss, säger Össur Skarphéðinsson.
Inom den isländska regeringen finns olika inställningar till ett EU-medlemskap. Problemet för EU-vännerna, som socialdemokraten Össur Skarphéðinsson, är att opinionen har svängt så att 60–70 procent av islänningarna nu är emot ett medlemskap.
–Tyvärr upplever många islänningar att EU valt sida i en konflikt som egentligen är bilateral. Speciellt när det gäller lånepaketet är det uppenbart att en del EU-länder hjälpt Storbritannien och Holland att missbruka IMF som en slags indrivare, säger han.
Enligt utrikesministern ligger nu allt fokus på att snabbt få till stånd ett nytt Icesave-avtal som kan accepteras av alla parter. Han viftar bort en färsk opinionsmätning som visar att 60 procent av islänningarna plötsligt inte vill betala en enda krona för Icesave.
Han tror också att det är möjligt att hitta en nationell enighet om ett nytt avtal, trots den senaste veckans bittra debatt då oppositionen ställt krav på nyval. Därför tror Össur Skarphéðinsson att de svenska lånen kommer att betalas ut så småningom.
–Jag skulle ha varit glad om Sveriges riksdag valt att inte acceptera kopplingen av de svenska lånen till Icesave. Men vem är jag att ge order till ett annat lands parlament? Jag bara önskar att vi får till ett avtal snart. Då löser det sig även med lånen, säger han.
