Planen ska öppna för en uppgörelse med EU och IMF om stödprogrammet.
”Detta är krävande men realistiska mål. Med en samlad nationell ansträngning kan de uppnås”, skriver regeringen i sitt 140-sidiga sparprogram.
I planen beskriver regeringen hur offentliganställdas löner ökat med 59 procent från 2000 till 2009, samtidigt som skattetrycket sänktes.
Irlands regering vill enligt planen bland annat sänka minimilönen med 1 euro till 7:65 euro per timme, då nivån i dagsläget ses som ett hinder för unga och outbildade att få arbete.
Enligt sparprogrammet, som totalt siktar på 5 miljarder euro i höjda skatter och 10 miljarder i nedskärningar, är nivåerna i linje med vad EU-kommissionen anser vara ett rimligt mål.
Den omstridda bolagsskatten på 12,5 procent kommer inte att justeras. Däremot kommer man att dra in 1,9 miljarder euro på högre inkomstskatter, enligt förslaget.
Slopade skatteavdrag ska ge ytterligare 755 miljoner euro, medan en höjning av momsen från dagens 21 till 22 procent 2013 och ytterligare en höjning till 24 procent 2014 beräknas ge 620 miljoner euro.
Nedskärningar i antalet offentliganställda måste också till för att nå målen. De kvarvarandes löner ska dessutom anpassas så att lönekostnaderna minskas med 1,2 miljarder euro till 2014. Deras pensioner sänks också.
Irland har inte nått fram till någon definitiv nödlånesumma från EU och IMF, sade premiärminister Brian Cowen i parlamentet tidigare i dag.
- Storleken på ett program har inte beslutats, men en summa i storleksordningen 85 miljarder euro har diskuterats, sade Cowen.
- Förhandlingarna fortsätter, de här samtalen fortgår så snabbt som möjligt, men vi måste se hur de kan avslutas innan regeringen kan överväga saken ytterligare, sade Cowen vidare.
Standard & Poor's sänkte i dag både det kort- och det långsiktiga kreditbetyget för Irland och varnar samtidigt för ytterligare sänkningar.
Behovet av nya betydande kapitaltillskott i Irlands banksektor anges som huvudskäl till betygssänkningarna, som skulle ha blivit ännu större om inte EU och IMF hade tagit fram ett stödprogram för regeringen i Dublin. Tidigare har även kreditvärderingsinstitutet Moody's Investor Services varnat för sänkta kreditbetyg för landet.
Ett lägre kreditbetyg fördyrar och försvårar i regel upplåning för länder och företag.
Svenska banker har enligt Finansdepartementet en utlåning på omkring 30 miljarder kronor till irländska banker och finansminister Anders Borg har föreslagit ett svenskt bilateralt stödlån på 5-10 miljarder kronor till Irlands regering inom ramarna för EU:s och IMF:s stödprogram.
