Sedan förra veckan har Irlands ekonomiska problem och landets behov av hjälp stått i fokus. Banksystemet är mer eller mindre bankrutt och irländska staten har ett gigantiskt budgetunderskott på gång.
Ansvariga i Irland är måna om att betona att det inte är någon panik alls. De kan åtminstone finansiera sin skuld till halvårsskiftet 2011. De behöver inget stöd.
Irlands Europaminister Dick Roche, poängterade i går att ”vi har vidtagit mycket kraftfulla åtgärder” när det gäller bankerna. Det finns inte några skäl för Irland att begära stöd från Internationella valutafonden (IMF) eller andra euroländer.
Irland är stolt över sin självständighet och vill inte tvingas till att be om statsfinansiellt stöd.
Problemen började i våras när Greklands ihåliga ekonomi skrämde slag på marknaden. Grekland har ett stort budgetunderskott och stora statsskulder.
Ett tag spekulerades om att Grekland skulle tvingas i konkurs, det hade inneburit att de som ägde statsobligationer inte skulle få ut hela värdet. Det skrämde upp marknaden.
Eftersom Grekland är med i eurosamarbetet målades mörka bilder upp om eurons framtid. Till slut gick EU och Internationella valutafonden in med ett räddningspaket.
Den här veckan är tjänstemän från EU och Internationella valutafonden nere och kollar böckerna i Aten. Det började inte så bra när Grekland i måndags fick skriva upp sitt budgetunderskott för 2009 från 13,6 procent av BNP till 15,4 procent.
Det betyder också att Greklands statsskuld (som ökar när underskottet ökar) nådde nästan 127 procent av BNP i slutet av 2009. Det är mest (värst) bland alla EU-länder.
Medan Irland trott att de tagit hand om sin egen kris har marknaden krävt allt mer i ränta för irländska obligationer. När det var som högst förra veckan krävde marknaden nästan 9 procent för en tioårig irländsk statsobligation.
Jämfört med motsvarande tyska obligation var det drygt 6 procentenheter högre. Den ränteskillnaden visar att något är allvarligt fel i den irländska ekonomin.
Marknadens oro för Irlands förmåga att ta hand om sin egen ekonomi drabbade andra euroländer med svaga statsfinanser.
Portugal kom under tryck och på måndagen varnade den portugisiske finansministern Fernando Teixeira dos Santos för att landet kan behöva EU-stöd på grund av smittan från Irland.
Greklands premiärminister har flaggat för att landet kan behöva mer tid för att betala tillbaka det lån på 110 miljarder euro som de fick i våras.
EU:s president, belgaren Herman Van Rompuy, varnade i ett tal för att inte bara europrojektet utan hela EU:s existens står på spel om smittan från Irland inte stoppas i tid.
Det är hårt och tydligt sagt, på ett sätt som den timide Van Rompuy inte brukar uttrycka sig. Det handlar om att sätta press på Irland.
Irland kommer att få svälja sin stolthet och ta emot någon form av stödpaket. Paketet kommer att utformas så att Irland inte känner sig förnedrat som självständig nation men också så att marknaden inser att det inte finns någon risk för kollaps för Irlands ekonomi.
Det har ingen betydelse att Irland anser att de har allt under kontroll. Anser tillräckligt många på marknaden att de inte har det måste Irland agera.
Men det kommer att kosta och innan lösningen ligger på bordet består oron på räntemarknaden och valutamarknaden. Den oron påverkar euroländernas ekonomiska återhämtning.
Långsammare återhämtning betyder mindre efterfrågan vilket våra svenska exportföretag kommer att märka.
Grundproblemet är ändå kvar.
För många länder har för stora budgetunderskott. För många länder har hastigt växande statsskulder. Många av dessa länder har svårt att konkurrera med sina varor och tjänster på exportmarknaden. De konsumerar och lånar och riskerar att väldigt snart komma i en situation där deras ekonomier inte kan betala räntan på statsskulden.
Ansvariga inom EU försöker sätta stopp för den utvecklingen. Eller som finansminister Anders Borg uttrycker det till nyhetsbyrån Direkt: EU:s krismekanism måste främja en sund finanspolitik och en återgång till hållbara skuldnivåer.
