Det upprepas ofta att världen i allmänhet och Europa i synnerhet just trevar sig fram igenom ett ekonomiskt landskap som inte liknar något annat vi varit med om. De problem vi ställs inför är nya och våra politiker förespråkar lösningar som ingen säkert kan säga om de fungerar. Det är okänd mark och hur det slutar vet vi inte.

Mitt i allt detta försöker vi planera för vår privatekonomiska framtid. Samhällsekonomisk oro betyder privatekonomisk dito, något som de som sparar i aktier fått erfara de senaste åren. Arbetslösheten har lyckligtvis ännu inte stigit nämnvärt i Sverige men prognoser för de kommande två åren är dystra.

Särskilt stor är osäkerheten vad gäller våra pensioner. Det är 18 år sedan det nya pensionssystemet sjösattes men det är först nu som det slår igenom med full kraft för dem som går i pension. Resultatet blir kraftigt sänkta allmänna pensioner jämfört med för fem-tio år sedan.

Politikernas lösning på detta problem är längre yrkesliv men hur det ska fungera vet vi lika lite om som om Mario Draghis recept för en friskare euro. En långvarig ekonomisk kris är ju knappast gynnsam för den äldre arbetskraftens möjligheter att hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

Allt det som beskrivs ovan pekar på att tjänstepensionen blir allt viktigare för den levnadsstandard vi hoppas på som pensionärer. Men krisen slår hårt också mot de pensionsbolag som förvaltar denna förhoppning. Faktum är att det förmodligen aldrig varit viktigare att välja rätt bolag.

Omkring nio av tio yrkesarbetande svenskar har tjänstepension men deras kunskap om den är begränsad; de flesta känner faktiskt inte till hur mycket som varje månad sätts av till pensionen och hur mycket de sparat ihop. Okunskapen kostar pengar och det har nog många av oss inte riktigt råd med.

SvD Näringsliv gör nu en djupdykning i några av de områden som påverkar din framtida tjänstepension. Gemensamt för dem alla är att de är heta potatisar i en bransch som inte är helt van vid att granskas.

Här har vi bland annat frågan om rätten för kunden att flytta sitt sparande från ett bolag till ett annat. Stora delar av branschen är emot en utvidgad flytträtt och om några dagar presenteras den statliga utredning som ska tvinga branschen i den riktningen. Vi reder ut begreppen och förklarar bland annat hur det går till när gamla pengar väcks till liv.

En annan central fråga är pensionsföretagens finansiella hälsa. Kraftiga börsfall i kombination med långvarigt låga räntor är en mardröm för ett livbolag. Läget är allvarligare än vad många i branschen vill medge (även om svenska livbolag mår relativt bra i ett internationellt perspektiv). Ett svagt livbolag är normalt ingen bra partner för den som vill trygga en hög tjänstepension men det gäller att veta vad som är relevant och vem man ska fråga.

Vi förklarar också varför det kan vara bra att välja ett livbolag som räknar med att kunderna dör tidigt (!). Livslängdsantaganden är en hel vetenskap och i händerna på försäkringsbolag blir saken inte mindre komplicerad.

Men vi inleder tjänstepensionsguiden med en grafisk beskrivning av vilka aktörer man har att göra med inom tjänstepensionen och vilken roll de spelar.