Hon är ordförande för förhandlingsorganisationen Saco-S med drygt 80 000 medlemmar och har en god insyn i vilka val som avgör vår pension. En av de vanligaste orsakerna bakom en lägre pension är att inte arbeta heltid.

- Lön och pension hör ihop, så enkelt är det. Om man exempelvis kliver tillbaka för att ens partner ska jobba mer så får det stora konsekvenser för pensionen.

Är det en kvinnofråga?

- Absolut, det är en jämställdhetsfråga. För många kvinnor ser yrkeslivet annorlunda ut än för män. Kvinnor har inte samma löneläge och jobbar i mycket större utsträckning deltid och det får enorm effekt.

Känner man inte till vilka konsekvenser deltidsarbete får?

- Jag tror att kvinnor vet om det här men de vet inte hur de ska förhålla sig till det, säger hon.

Utvecklingen de senaste 20-30 åren har onekligen gjort det svårare att hålla koll på sin pension. Vi byter arbetsgivare betydligt oftare, vilket gör att tjänstepensionen ofta är spridd på flera försäkringsbolag. Samtidigt är den allmänna pensionen (som omfattas av det orangea kuvertet) lägre och inte heller lika förutsägbar som på ATP-tiden.

Men i takt med en allt mer komplicerad pension har tillgången till information ökat. På pensionssajten minpension, exempelvis, kan de flesta få en god överblick över hela sin pension (allmän, tjänste och privat) inklusive en prognos för vilken nivå man kan räkna med när man pensionerar sig.

- Men det här räcker inte, intresset för det orangea kuvertet, har vi sett, är ju inte jättestort. Man måste på något sätt nå ut till allmänheten med att det är viktigt att veta hur ens pension ser ut.

Hon tror att det kommer att bli bättre, inte minst för att berörda parter - arbetsgivare, fack, politiker och försäkringsföretag - försöker sprida budskapet.

- Ingen av de iblandade parterna har ju något att tjäna på att folk är okunniga, ingen har något intresse av att människor inte kan leva på sin pension, säger hon.

Hur många av era medlemmar som börjar närma sin pension vet vad de kan räkna med?

- Jag vågar inte uttala mig om i vilken utsträckning medlemmarna själva vet. De flesta inom kollektivavtalsreglerade områden har goda möjligheter att få reda på ungefär vilken pension de kan räkna med. För dem som bytt mellan pensionsplaner på grund av arbetsbyten eller som – helt eller delvis - inte omfattats av kollektivavtal är det betydligt svårare men information finns och vi kan hjälpa till och berätta hur man kan gå tillväga.

Inom ett område finns det emellertid tydliga brister, tycker Edel Karlsson Håål. I pensionshänseende är ett jobbyte en känslig process. Man kan försämra sina villkor utan att man är medveten om det och konsekvensen för pensionen kan bli allvarlig.

- Om man till exempel byter från kommunal till statlig eller privat sektor, något jag tror kommer bli vanligare, vad händer då? Det är otydligt vem som har ansvar för att kunskapen kommer ut till individen, idag är det spritt mellan fackliga organisationer, arbetsgivare och Pensionsmyndigheten.

Det finns alltså brister att rätta till men trots allt ökar medvetenheten om att ansvaret för pensionen ligger hos individen och på minpension.se når man ständigt nya besöksrekord. Säkert är det också många som får klart för sig att de kommer ha mindre att leva på än de skulle önska.

Vad står till buds för en löntagare som idag har tjänstepension och som vill höja sin pension utan att behöva arbeta efter 65?

- Som ett alternativ till att spara privat tycker jag att man ska fundera på hur man kan öka sin tjänstepension. Inom vårt avtalsområde kan man till exempel komma överens med sin arbetsgivare om så kallad löneväxling där lön omvandlas till pensionssparande. För Saco-S medlemmar kan man även växla semesterdagar till pension. Det ger högre pension utan att man behöver arbeta efter 65.